Skolproblem är samhällsproblem
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Mobbning pågår för fullt och jag som har inbillat mig att det var bara att ta upp problemet med skolan. Elevernas arbetsmiljö är alltför ofta mycket svår på grund av stökiga elever. Sedan har vi det här med kunskaper och betyg. Lärarmisshandel också. Vandalisering. Åter mobbning och hela karusellen.
Vi behöver en mera komplex belysning av skolproblematiken och den har vi inte i dag. I den komplexa analysen måste även ingå föräldrarnas medansvar för sina barns beteende i skolan. Det fins risk att även aktiva lärare passiviseras när en växande del av deras lärartid går åt att avvärja konfliktsituationer.
Många av dagens barn är friuppfostrade så långt att de inte tar tillsägelse av vuxna alls, inte av sina föräldrar heller. Det enda de vet är att "förverkliga sig själva", vilket alltför ofta innebär en total egensinnighet och ovilja intill oförmåga att ta hänsyn till andra. Disciplin har länge varit ett mycket fult ord i folkhemmet.
Vårt samhälle har övergivit den kristna värderingsgrunden, även kyrkorna gjorde det i en stor omfattning för att vara moderna. Vi fick feminismen som till och med öppet förklarat död åt kärnfamiljen. Vi fick en långtgående sexuell frihet och frågan är hur föräldrar som själva aldrig har lärt sig självdisciplin ska kunna uppfostra sina barn till en anständig disciplin?
Hur mycket tål vårt samhälle innan allas egotrippade friheter utan hänsyn till frihetens konsekvenser urartar i ett anarkiliknande tillstånd, eller helt enkelt anarki? Lag- och normlöshet är de enas frihet och de andras plåga. Skolproblem är samhällsproblem. Vem vågar se och tala analytiskt?