Siffror om klimatförändringar
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jordens medeltemperatur har ökat med 0,7 grader Celsius sedan mitten av 1800- talet. (Climate Research Unit vid University of East Anglia, UK) Jordens temperatur har växlat från istider till varmare perioder. Tiden efter Kristi födelse hade vi en varmperiod. Mellan åren 200 och 800 rådde istid och 800-1200 kallades den medeltida värmeperioden. Åren 1500 till 1850 brukar kallas lilla istiden. Inom parentes kan nämnas att algblomning i Östersjön har förekommit under de tidigare värmeperioderna och till och med kraftigare än dagens algblomning. Nobelpristagaren Svante Arrhenius experiment i slutet på 1800- talet brukar anges som bevis för koldioxidens påverkan på klimatet. Holländaren Hans Erren har visat att Svante Arrhenius experiment var grovt felaktigt och att de värden han fick fram var alldeles för höga.
Det har varit en relativt stor ökning av koldioxidutsläpp men små temperaturökningar och det är den temperaturskillnaden som oroar och pekar på en global klimatförändring som beräknats med hjälp av klimatmodeller. Märk väl att klimatmodellerna inte har prövats mot erfarenheten utan är just modeller med olika prognosticerade utfall. Frågorna blir: Är det naturliga temperaturvariationer eller är det människan som påverkar klimatet? Är det korrekt att använda 1800- talets mitt som referenstemperatur när vi påvisar den temperaturhöjning vi har idag?
Glaciärer har aldrig varit eller är stabila. Glaciärerna ökar och minskar i storlek beroende av olika orsaker. Stormar och skyfall har också tidigare förekommit och orsakat många människoliv. År 1570 till exempel översvämmades städerna i Nordsjöområdet vilket krävde 400 000 människor livet. Så nog har väder och vind orsakat rejäla katastrofer tidigare utan att vår jord för den skull gått under.
Försiktighetsprincipen skall gälla men vi får inte gripas av panik eller falla in i en hysterisk debatt. Vore vi så nära en katastrof som dagens debatt antyder, borde klimatfrågor inte diskuteras utan åtgärder med kraft skulle ha satts in. Vi skulle då hellre diskutera hur vi skall kunna bygga ut kärnkraften och få ett energisystem med liten eller ingen miljöpåverkan.