Ser inte Anders Åkesson de ökande orättvisorna?
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Naturligtvis ska arbetslinjen gälla. Det viktigaste är att få ett jobb. Det vill också människor ha. Men blir man arbetslös ska man ha en rimlig ersättning. Där går en klar skiljelinje mellan oss socialdemokrater och de borgerliga. Inte minst upprörande är att arbetslösa unga ska få ännu sämre a-kassa än andra arbetslösa.
Vi kritiserade också att förmögenhetsskatten avskaffas och att fastighetsskatten ändras på ett sätt som kraftigt gynnar de välbeställda.
Den 4/5 svarar Anders Åkesson (c) på vår artikel. Men det är inte mycket till svar.
Det blir de tröttsamma upprepningarna att socialdemokraterna står för allas rätt till bidrag medan de borgerliga står för allas rätt till arbete. Återigen avslöjar en borgerlig politiker att han ser a-kassan som ett bidrag, inte en försäkring. Genom att sänka a-kassan ska arbetslösa tvingas ut på en låglönemarknad. Och, Anders Åkesson, varför ska unga ha ännu sämre a-kassa? Och hur är det med centerpartiets förslag att unga ska kunna avskedas hur som helst? Kommer ni att fortsätta driva det förslaget?
Anders Åkesson skriver att det är bra att förmögenhetsskatten slopas. Man kan självklart diskutera utformningen både av den skatten och av fastighetsskatten. Men har Anders Åkesson ingen som helst synpunkt på att den rikaste tiondelen av befolkningen gynnas? Är det rättvist att ändringen av fastighetsskatten gör att en liten grupp som redan har det bra och som främst bor i storstadsområdena får kraftiga skattesänkningar?
Anders Åkesson skriver att slopandet av förmögenhetsskatten stimulerar till investeringar. Men till exempel arbetslösa unga ska stimuleras genom att få dålig eller ingen a-kassa.
Ni sänker skatterna med totalt 65 miljarder. Det får betalas av bland andra de arbetslösa. Hur kan Anders Åkesson försvara det?