INSÄNDARE: Satir som livselixir

Vissa människor - och organisationer - har behov av att få uttrycka sin mening. Man försöker påverka och därmed kanske också förändra. I dagens mediala och universella samhälle hörs alltfler röster. Många klokskaper publiceras, men även en del dårskaper. Många försvinner också i det stora mediabruset och för att synas/höras gäller det ibland att "sticka ut". Vår förmåga att uttrycka och formulera oss i text har också sina begränsningar. En teckning eller en bild kan då hjälpa. Särskilt om den spetsas med lite ironi och en nypa satir!

Detta blev till exempel Olof Palme tidigt varse och nu även vi - igen. Under de senaste veckorna har ju som alla märkt både Muhammed och Fredrik Reinfeldt fått sin beskärda del och båda är lika indignerade. Men denna vår rätt till yttrande- och tryckfrihet måste vi värna om. Den är helt grundläggande för vårt fria, öppna och demokratiska samhälle år 2006 (om det nu är år 2006 överallt)? Till hjälp citerar jag Björn Ulvaeus (Abba) från bland annat DN: "Jag är så oerhört trött på att man ska hysa respekt för en massa villfarelser och tokiga idéer bara för att det kallas religion." Eller politik skulle man kunna tillägga!
Ett konstruktivt sätt att hantera indignationen skulle annars kunna vara att ta lärdom av varandra. Stackars Reinfeldt kunde elda upp en och annan SSU-flagga och de kränkta islamisterna polisanmäla Jyllandsposten - plus 132 andra tidningar.

Insändare: Satir som livselixir