Produktivitet och löner
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
En sektor som är en typisk tjänstesektor är den offentliga. Varje person som är anställd i den offentliga sektorn är berättigad till löneförhöjning, men hur skall löneökningen betalas om inte produktivitetsökningen motsvarar lönehöjningen? När produktiviteten ökar i tillverkningsindustrin blir ofta produkten också billigare för konsumenten. När tjänstesektorn "effektiviserar" flyttas kostnaderna från producent till konsument. I den offentliga sektorn täcks de höga kostnaderna genom skatter och fromma förhoppningar om ökad tillväxt i ekonomin, inte genom att öka produktiviteten.
Tillväxten brukar beräknas som skillnaden mellan BNP för år 2 minus BNP för år 1. BNP brukar matematiskt definieras som summan av privat konsumtion plus offentlig konsumtion plus investeringarna plus export minus import. Vi kan hålla uppe en bra tillväxt med hjälp av en ökad offentlig konsumtion. Frågan är hur länge?
För att få en reell tillväxt måste vi öka den privata konsumtionen och minska den offentliga. Illavarslande är det när skatten är så hög som mer än 50 procent av BNP och jobben i den privata sektorn snarare minskar än ökar. För några år sedan var två tredjedelar av befolkningen beroende av statliga pengar för sin försörjning medan en tredjedel fick sin försörjning genom arbete i den privata sektorn. ( enligt Assar Lindbeck) Vidare måste vi skapa en miljö för våra små- och medelstora företag så att de kan växa och anställa flera människor. Inget av detta är socialdemokrater eller de två stödbenen intresserade av utan litar mer på en outsinlig skatteförmåga hos medborgarna. Det socialistiska högskattesamhället går mot sin undergång.