INSÄNDARE: Privata alternativ

I lördagens VT fanns två intressanta artiklar, den ena artikeln handlade om att konkurrensutsätta undervisningen och den andra skolmatsavgifter, där en privat skola även solidariskt skulle se till att deras elever betalade för skolmåltiden trots att det privata alternativets budget klarade av att bjuda eleverna på maten. Med andra ord det privata alternativet klarade sin budget och kunde konkurrera med lägre kostnader för konsumenten.
När offentliga verksamheter konkurrensutsätts vill man uppnå en kostnadseffektivare produktion, bättre kvalité och valfrihet för medborgarna. Hur mäter och hur kan jag jämföra kvalitén på undervisningen. Räcker det att jämföra resultaten från de nationella proven eller finns det andra sätt att kunna göra jämförelser mellan de olika skolorna? Är elevsammansättningen lika i den offentliga skolan som den privata?

Hur skall jag kunna jämföra kostnaderna? Hur sker intagningen till det privata alternativet ut? Sållas "högkostnadseleverna" (det vill säga elever med skriv- och lässvårigheter) bort när intagningen till de privata skolorna görs?
När Västervik kommun konkurrensutsätter skolverksamheten så tycks skolledningen anse att kostnaderna skall vara lika och om de inte är det så tvingas det privata alternativet att ta på sig kostnader som den offentliga skolan har. Var finns då vitsen med konkurrensutsätta en verksamhet?
Det är många frågor som behöver besvaras innan skolverksamheten kan konkurrensutsättas. Några dök upp när jag läste artiklarna och fler finns säkert. Konkurrensutsättning av den offentliga verksamheten är bra men det skall ske så att konsumenten kan göra korrekta jämförelser mellan de olika alternativen.
Det är faktiskt lättare att konkurrensutsätta verksamheter inom den tekniska förvaltningen eller inom vård och omsorg.

Insändare: Privata alternativ