INSÄNDARE: Katastrofala följder av vindkraftverk

Östersjön är oerhört beroende av höststormar som för in salt- och syrerikt vatten genom Öresund och Bälthaven. Utan detta inflöde ingen torsk som behöver 1,2 procent salthalt i vattnet för att torskäggen skall hålla sig flytande. Vid 60-70 meters djup ändras salthalten snabbt, det blir ett språngskikt. I vattnet ovanför språngskiktet finns alger som producerar syre. Under saltsprångskiktet får vattnet syre och salt genom inflödet från Kattegatt. Östersjöns vatten omsätts helt under en 30-årsperiod utom i våra vikar och skärgård där omsättningen är liten eller ingen alls.
Torsk i Östersjön eller inte är helt beroende av inflödet av saltvatten genom den trånga passagen mellan Danmark och Sverige. Försvårar vi inflödet så minskar vi salthalten i Östersjön, torsken dör ut. Ekosystemet i Östersjön är extremt känsligt.

När Öresundsbron skulle byggas hävdade motståndarna mot brobygget att inflödet till Östersjön skulle försämras av brofundamenten. Nu byggs det 48 vindkraftverk på Lillgrundet utanför Skanör och Falsterbo, Örestads vindkraftspark. Motståndarna mot bron har numera vänt sina kappor - vattenflödet till Östersjön kommer tydligen inte att påverkas av 48 stora fundament. De så kallade gröna partierna och miljöorganisationernas trovärdighet naggas kraftigt.
Vindkraftsentusiasterna offrar mycket och vinner i praktiken inget. Den planerade vindkraftsparken har en effekt på 72 MW och motsvarande megawatt kan inte avvaras från Sveriges totala effektbehov, då samtliga 72 MW behöver en lika stor back-up. Vinsten är plus minus noll vad gäller Sveriges effektbehov. Påverkan på Östersjön kan däremot få katastrofala följder och då räcker det inte med att förbjuda fosfor i tvättmedel.
Källor: Formas utgivna pocketbok "Östersjön - hot och hopp" och Formas "Torskar torsken?"
Blågul miljö utgiven av Miljödatanämnden och bokförlaget Prisma (1982)

Insändare: Katastrofala följder av vindkraftverk