Kapitalism kräver moral
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag vill först återknyta till Adam Smith som hävdade att kapitalism utan moral fungerade inte. Adam Smith var i grunden moralfilosof men studerade ivrigt samspelet människor/ samhällsekonomi. Han har kallats nationalekonomins fader.
Kapitalism bygger på: 1) äganderätten, 2) starka samhälliga institutioner och 3) förtroende och etiska regler. Svaret kan bli långt eller kort.
Jag kortar av det hela genom att hänvisa till den peruanske ekonomen Hernando de Sotos bok "Kapitalets Mysterium" med underrubriken "Varför kapitalismen segrar i Västerlandet och misslyckas på alla andra håll". Förordet har skrivits av f d finansministern Allan Larsson. En annan läsvärd bok i sammanhanget är Amartya Sens bok "Etik och ekonomi". Sen fick nobelpriset 1999 och om jag förstått det hela rätt är han den ende nobelpristagare som vänstern accepterar.
Miljöpartiet de Grönas affärsidé är att skrämma till sig väljare genom att påstå att vi lever på kanten till ättestupan för hela världen. För att ge lite tröst så är ni inte ensamma.
I slutet av 1700- talet verkade en ekonom Malthus. Han var helt övertygad om att den tid då antalet människor blev för många så att livsmedlen vi producerade inte skulle räcka till för att mätta alla munnar var nära. Svältdöd och elände lurade runt hörnet.
Folkmängden har ungefär sexdubblats fram till idag. Hur ser livsmedelsförsörjningen ut? Vi utgår från 1979-81 och använder de åren som referenspunkt, det vill säga alla länders livsmedel per capita var i balans (index 100). År 1996-97 för hela världen har då ökat till index 111,0.
Tittar vi lite närmare på olika landsdelar har indexet sjunkit något för Afrika till 96,0, USA är motsvarande index 103,9, Sydamerika 117,2, Indien 130,5. Vill någon studera dessa siffror närmare så ta fram dem från FAO:s statistik.
Från år 1970 till 1997 har livsmedelspriserna på vete, ris, sorgum och majs sjunkit. Miljöpartiet de Gröna kanske skulle ställa sig frågan varför livsmedelsproduktionen har ökat och priserna sjunkit.
Det bör tilläggas att ingen svältkatastrof har förekommit i en demokrati medan svältkatastrofer i diktaturer händer det då och då.
Till sist skulle jag vilja veta vad som menas med solidarisk nationalekonomi - ligger den inte mycket nära vad en idealistisk nykommunist skulle kunna ha uttryckt det hela?