Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I sitt inlägg den 30 juni har Kenneth Hardy Axelsson känt sig manad att försvara Jan-Peter Brinkby, som han anser blir tillrättavisad av mig när jag försöker nå en samsyn och bland annat hänvisar till litteratur som klargör orsakerna till många av problemen i dagens svenska skola. Han går sedan vidare och tillrättavisar i sin tur mig genom att antyda att jag inte är "insatt i skolans värld". Visst har han rätt i att jag har väldigt många andra saker på min agenda än skolan. Jag skulle inte heller ha något emot att överlåta debatten till de insatta i skolans värld, men då behövs att alla de han definierar som insatta i skolans värld, gissningsvis lärare, rektorer och skolpolitiker, levererar en måluppfyllelse som vi kan vara stolta över - och det är inte fallet. Istället är vi nu många "icke insatta" som i debatten engagerat oss i att söka orsakerna till bristerna. Vid all framgångsrik problemlösning gäller det nämligen att först ta reda på vad som är orsaken till problemet. Ett sätt för mig att bli bättre insatt har varit att, förutom samtal, även ta del av det som faktiskt skrivits och som systematiskt analyserat orsakerna. Och det kanske fler borde ta sig tid att göra. Även de som likt Kenneth Hardy Axelsson anser sig redan tillhöra de "insatta i skolans värld".
