Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Svar på Jan-Gunnar Johanssons samt Ann Hellenborgs och Carl Schlyters insändarkritik mot min insändare.Först Jan-Gunnar Johansons (J-GJ) insändare. Jag vill fortfarande veta om växthusgasernas 0,04 procent verkligen påverkar den globala uppvärmningen. Kanske kan Jan-Gunnar Johansson förklara det? Jag tror mer på att temperaturhöjningen beror på våra städer, vägar, avverkning av regnskog och avverkning överhuvudtaget utan återplantering av skog. Regnskogens avverkning kan förklara regn och oväder på olika platser samt markens upptorkning på andra. Jag förväntar mig ett svar från J-OJ. Övrigt i J-GJ insändare vet jag inte riktigt vad han menar. Troligen går det ut på att visa att jag inte är trovärdig.Nästa insändare av Ann Hellenborg och Carl Schlyter uppfattar jag som att de två vill diskutera ämnet. Jordbruket måste öka sin produktivitet för att klara försörjningen av alla i vår värld. Kloning kan vara ett sätt, genmodifiering av våra grödor ett annat. Vi måste få ut mer av våra marker utan att avverka och utan övergödning.Redan i dag insemineras djur för att få bättre avkommor. Tekniken gör att det går att köpa befruktade ägg från något annat land och lägga in i en kossa här i Sverige. Vi (min hustru och jag) har själva köpt två helkanadensiska tjurar födda av fostermor här i Sverige. Vår inriktning var att få fram tjurar som kunde få bra slaktvikter på inhemskt foder, framförallt ensilage, hö och bete.Åkermarken måste behandlas mildare för att ge bra avkastning. Vi måste vara rädda om mikrolivet i marken och gynna daggmasken. Grödor som kan skördas två gånger utan mellanliggande brutal plöjning och därefter bearbetning med jordpackning som följd Två exempel är midsommarråg och fältkrasse eller kung Salomos ljusstake.Vad jag vill säga är alltså att åkermarken är en begränsad resurs likaväl som regnskogen. Vi måste vara rädda om dessa resurser.
