Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Svar till Tjejjouren Vändela: Jag protesterar inte emot att ni inte delar min uppfattning, mina livsinsikter och erfarenheter. Vi kanske aldrig kan komma överens. Däremot protesterar jag mot att ni inte håller er till innehållet i min insändare och svartmålar mig genom att glida på nyanser och illfundigt insinuera. Jag har till exempel aldrig skrivit att "män är underordnade sin sexualitet". Jag har tvärtom skrivit ordagrant: "Det heliga bör värde för mannen är helt klart att hans sexualdrift är underordnad mannens vilja. Men inte alla män är heliga." Om ni inte kan se skillnaden mellan mitt och ert påstående, är debatten omöjlig.Varken män eller kvinnor är en enhetlig kategori. Det finns omtänksamma män med stark karaktär och det finns andra. Likaså finns det anständiga hederliga kvinnor som det även finns andra. Om ni inte kan tillstå detta, lever vi inte i samma värld. Ni lever då i en värld där kvinnan alltid är perfekt och oskyldig och så snart hon anmäler våldtäkt är mannen automatiskt ensam skyldig. Även när kvinnan efter en fest följer hem med en okänd man och nästa dag kommer på att hon blev våldtagen, eftersom hon får dåligt samvete för sitt förföriska och lättsinniga handlande. Ord står mot ord, men anser ni att mannen även då bär ensam skulden?Jag vill understryka att den hälsosamma attityden är att förebygga (inte provocera) brott även när det gäller våldtäkt. Feminismen förde in makttänkande och nu har det blivit så att män misshandlar kvinnor allt mer fysiskt och kvinnornas tungor är allt vassare och halare för att misshandla psykiskt. Våldsamma män och maktgalna kvinnor är ingen vidare kombination. Jag förespråkar absolut mera hänsyn mot den andra parten från båda sidor. Inte fresta varandras svagheter för att sedan kunna klandra. Alla kvinnor är inte medskyldiga till våldtäkt, men på vilka grunder kan ni utesluta att några kan vara det? Glid inte på nyanserna även om vi är osams.