Förstärk väljarnas politiska inflytande

Mera makt. Carl-Erik Bladh anser att riksdagens inflytande över lagstiftningen bör stärkas. Foto: Bertil Ericson/Scanpix

Mera makt. Carl-Erik Bladh anser att riksdagens inflytande över lagstiftningen bör stärkas. Foto: Bertil Ericson/Scanpix

Foto:

Västervik2006-05-17 00:25
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Genom att stärka riksdagens inflytande över lagstiftningen på regeringens bekostnad och renodla personvalen till riksdagen, landstingen och kommunerna kan vi betydligt stärka väljarnas politiska inflytande.
Om en regering i dag inte vill acceptera en riksdagsmajoritets önskemål att utarbeta ett lagförslag som strider mot den egna partiideologin kan regeringen antingen förhala frågan eller avstå från att utarbeta ett lagförslag till riksdagen.
Det var rätten att på egen hand utarbeta och anta en ny lag som möjliggjorde för riksdagen den 10 maj att mot regeringens vilja bland annat anta en lag om etableringsfrihet för fristående förskolor samtidigt som kontrollmöjligheterna förbättrades. Lagen möjliggjordes genom att miljöpartiet i denna fråga samarbetade med den borgerliga alliansen.

Enligt vår regeringsform utgår all makt från folket. När som i ovannämnda fall en riksdagsmajoritet i en för stora medborgargrupper viktig fråga avviker från den officiella regeringslinjen måste riksdagen lättare kunna lagstifta på egen hand vid konflikt mellan de båda statsmakterna. Moderaterna, centerpartiet, miljöpartiet och med viss tvekan kristdemokraterna vill nu ge riksdagen bättre möjligheter till egen lagstiftning eller förbättring av regeringsförslagen genom att anställa fler jurister. Folkpartiets inställning är i dagsläget oklart. Eftersom regeringsmakten kan byta innehavare bör frågan även diskuteras inom socialdemokratin. Normalfallet är och måste vara att regeringen med hjälp av departementens experter och sedvanlig remissbehandling lämnar lagförslag till riksdagen
Ett annat sätt att stärka det medborgerliga inflytandet på politiken är att införa renodlade personval där väljarnas val utan som nu hindrande procentsatser avgör vilka personer som skall representera dem. Inom alla partier finns ledamöter som i viktiga frågor har annan uppfattning än den av kongresser och partiledning fastställda officiella ståndpunkten. Med personliga mandat från väljarna kan dessa bättre hävda minoritetsuppfattningar inom det egna partiet som annars inte blir representerade vid centralistiskt fattade beslut. Som exempel på sådana frågor kan nämnas energipolitiken, barnomsorgen, föräldraledigheten med mera. Politiken förs på detta sätt närmare medborgarna och missnöjet med politiker och det förekommande politikerföraktet kommer sannolikt att minska.