Mitt stöd för cirkusar i VT väcker irritation. Jag uttalade mig som medlem i branschorganisationen Manegen som företräder cirkus, varieté och gatuartisteri. Branschens stora problem är fördomar och okunskap. Många baserar sina åsikter på filmer på nätet från fjärran länder och gamla minnesbilder.
Även jag som håller på med trolleri får min dos av fördomar. Jag har blivit uppringd av djurvänner som anklagar mig för att lyfta kaniner i öronen ur hattar. Det förekommer bara i Kalle Anka, inte i verkligheten.
Politiska förslag och beslut måste bygga på fakta. Djuren på svenska cirkusar kontrolleras regelbundet av länsstyrelser och Jordbruksverkets veterinärer. Jag utgår från att förslagsställaren Harald Hjalmarsson, med sitt förflutna inom jordbruket, har fullt förtroende för de statliga kontrollerna.
Västervik fick i år besök av tre cirkusar: Olympia, Brazil Jack och Festival, alla med djur på programmet: Hästar, hundar, kameler och lamadjur. Alla är domesticerade tamdjur.
Motionen får oönskade effekter om den går igenom i fullmäktige. Kan Västerviks kommun till exempel fortsätta marknadsföra regionens älgpark? Älgar är, till skillnad från lamadjur och kameler, vilda djur.
Man kan fråga sig om djur över huvud taget ska uppträda. Även det är en åsikt med konsekvenser. Om vi tränar vår hund för att uppträda på scen, blir jag garanterat kontaktad av arga djurrättsaktivister. Om vi tränar samma hund för att tävla i agility så uteblir kritiken. I en rättsstat måste lagar och regler tillämpas lika. Blir det ena förbjudet så drabbas det andra.
Det är beklagligt att fördomar mot cirkus används som slagträ i politiken.