Det är skillnad på väder och klimat
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Att det under ett år, under en viss årstid eller på en viss plats i världen är varmare eller kallare än vanligt är inte en fråga om klimat, det är väder. Klimatförändring är det först då det är en trend som gäller under en längre period. För att göra en riktig bedömning av svenskt klimat måste man se på vädret under cirka 30 års tid.
Att det är kallare eller varmare på en plats påverkar heller inte den globala klimatgenomsnittet nämnvärt. Den globala temperaturökningen på 0,6 grader hittills betyder det inte att alla fått det 0,6 grader varmare. Vissa platser har få det kallare, andra ganska mycket varmare lokalt.
Givetvis finns det olika resultat av klimatforskningen, som i all annan forskning. Konstigt vore det annars. Det som dock är viktigt att veta att teorierna om pågående klimatförändringar på grund av mänsklig påverkan, är de mest erkända klimatkunskaperna vi har i dag. Forskning som berör klimatförändringarna bedrivs över hela världen. Dessa kunskaper ligger till grund för internationella avtal, till exempel Kyotoprotokollet. Vad man än tycker om politiker i allmänhet har jag svårt att tro att så många länder skulle kunna enas om ett sådant avtal om inte det fanns övertygande forskning i bakgrunden.
Under de stora istiderna har klimatet varit betydligt kallare än i dag, däremellan förekommer mindre variationer. Det som vållar många politiker, forskare, miljöorganisationer och faktiskt också många vanliga medborgare oro är att klimatförändringarna nu verkar komma så fort att naturen och vårt samhälle inte hinner ställa om sig till de nya förutsättningarna ett varmare klimat innebär.
För några månader sedan tvingades de 980 öborna på Cartert-atollerna i Stilla Havet att påbörja en flytt efter 30 års kamp mot ett stigande hav. Förklaring: klimatförändringarna. Fler exempel på händelser som kan ha klimatpåverkan som förklaring finns.
Det som är det stora problemet med det av människor påverkade klimatet är just att vi förstör resurser och valmöjligheter för framtiden. Konsekvenserna berör mänskligheten globalt. Många platser kommer troligen att bli torrare, andra översvämmade vilket kan medföra globala konsekvenser för livsmedels- och vattentillgång och så vidare.
Hur ska vi kunna hantera de flyktingströmmar som uppstår i torkans och översvämningarnas spår? Med öppna armar? Orkar vi det? Redan i dag har vi ju svårt att acceptera krigsflyktingar. Det är sådana här konsekvenser man måste ta med i beräkningarna.
Vad säger du T Karlsson, är det ett enkelt problem att lösa om det inte bara är krigsflyktingar som vill söka fristad, utan även klimatflyktingar?
Ämnet är stort och viktigt. Tiden rinner snabbt iväg för att hejda växthuseffekten, och väljer vi att blunda är det inte mycket man kan göra. För den som vill veta mer finns mycket kunskap att hämta på SVT:s, Naturvårdsverkets, FN:s, Sweclims hemsidor med flera.