Rötmånaden står för dörren och det är lätt att slentrianslänga mat – helt i onödan. Var tredje svensk kan inte skilja på bäst före-dag och sista förbrukningsdag. Med bättre kunskap om vad datummärkningarna betyder kan invånarna i Kalmar län bidra till minskat matsvinn och samtidigt minska sina egna utgifter.
Varje år uppkommer 1,3 miljoner ton matavfall i Sverige, enligt Naturvårdsverket. Ungefär hälften av detta är onödigt matsvinn – det vill säga mat som hade kunnat ätas om den behandlats annorlunda. Matsvinnet är ett slöseri av resurser och innebär dessutom onödiga utsläpp av växthusgaser.
En orsak till att många slänger mat är okunskap. En ny Sifoundersökning visar att var tredje svensk inte vet skillnaden mellan märkningarna bäst före-dag och sista förbrukningsdag.
Bäst före-dag är en garanti från producenten att varan håller samma kvalitet som vid tillverkningstillfället. Men varor med den märkningen är inte farliga att konsumera efter det datumet.
Däremot livsmedel som är märkta med sista förbrukningsdag anses inte säkra att konsumera efter att datumet har passerats och får då varken säljas eller ges bort. Märkningen sista förbrukningsdag gäller känsliga varor som köttfärs, fisk och skaldjur.
Det är viktigt att kunna skilja på de här märkningarna.
Vi på Matsmart vill minska matsvinnet. Från olika matproducenter köper vi bland annat varor med kort bäst före-datum, och säljer sedan vidare till rabatterade priser. Förra året köpte invånare i Kalmar län totalt 24 ton mat från oss, mat som annars hade slängts.
Våra kunder vet att det går utmärkt att äta mat även om bäst före-dagen är nära eller har passerats. Därmed bidrar de till att minska matsvinnet – samtidigt som de får mer pengar över i plånboken.
Om fler invånare i Kalmar län lär sig skillnaden mellan märkningarna bäst före-dag och sista förbrukningsdag kan vi tillsammans minska matsvinnet ytterligare, hushålla bättre med jordens resurser och minska utsläppen av växthusgaser.