Loftahammars skola.
Självklart finns det även nackdelar med att som barn växa upp på en mindre ort såsom mindre tillgång till aktiviteter och färre jämnåriga vänner. Sammantaget tycker vi dock att det positiva är övervägande och vi vill båda tillsammans med våra familjer flytta hem till Loftahammar igen. Vi vill ge våra barn den trygga uppväxt vi själva fått.
Att detta ska ske är dock beroende på tillgång till förskola och skola på orten. Att lämna storstan för att flytta till Loftahammar innebär redan uppoffringar i form av lång pendling till arbete och minskade karriärmöjligheter. Om förskola och skola inte längre finns, tippar vågskålen tyvärr över åt andra hållet. Insatsen blir för hög och en flytt till Västerviks kommun är inte längre aktuellt. För oss är det just Loftahammar som lockar.
Under vår skolgång gick skolbussen i högstadiet till Överumsskolan. Vi beskriver uppväxten i Loftahammar som trygg men det finns ett undantag från det och det var bussresan till Överum. Att som 13-åring börja sjuan och åka lokalbussen i en halvtimme till skolan var för oss förknippat med ångest och obehag. Detta då det, förutom chauffören som inte hade något ansvar för annat än att köra bussen, inte fanns någon vuxen närvarande. Mobbning förekom så gott som dagligen utan att någon vuxen såg. Då gick resan till Överum, men avståndet till Gamleby som är aktuellt nu är detsamma. Att våra barn skulle göra denna resa dagligen redan i lågstadieåldern känns otänkbart. Det är inget vi vill att våra barn ska behöva uppleva.
Vi som skriver är två som tillsammans i skrivande stund skulle bidra med tre barn till Loftahammars skola år 2032 då den beräknas ha 25 elever. Detta skulle alltså innebära en ökning med tolv procent. Hur många fler potentiella återvändare i barnafödande ålder kan det tänkas finnas? Vi tror inte att vi är de enda som har både drömmar och planer på att flytta hem igen.
En nedläggning av förskolan och skolan tror vi riskerar att bli slutet för Loftahammar som en ort där människor i alla åldrar väljer att ha sina hem.
Ett sådant beslut riskerar att leda till att Loftahammar redan tagit emot sin sista barnfamilj med sitt flyttlass. Våra flyttlass skulle inte längre styra till en kommun som då skulle valt att göra vardagspusslet omöjligt att få ihop för människorna i de små samhällena.
Frågan vi ställer oss är om politikerna i Västerviks kommun arbetar för att uppnå en levande landsbygd, eller om ni vill att era beslut gör kommunen till en avfolkningsbygd?