Under hösten 2024 framträdde anonymt företrädare för förskola och skola med allvarliga berättelser om tillstånden i verksamheterna. Vad de redovisade var ständiga nedskärningar på pedagoger och ökande antal barn/elever på förskolorna och skolorna. De berättade om förskoleavdelningar med 35- 40 barn och nedskärning av pedagoger. Mellanmål fick förenklas eller senareläggas till de flesta barn gått hem. Man varnade att säkerheten för barnen var i fara! Pedagogisk verksamhet var utesluten och även så utevistelse. Från skolan hördes detsamma. Stora klasser. Uteslutet att hinna med vare sig det vanliga eller specialundervisning för elever med särskilda behov. Förskolechefen var och är helt tyst! Grundskolechefen förstod det orimliga och framförde det och fick avsked på grått papper! Från fackförbundet Sveriges Lärare var det knäpptyst! Kommunalrådet spädde på med att det skulle bli ännu sämre. De politiska partierna, från både majoritet och opposition var och är tysta, utom två: Välfärdspartiet Socialisterna tyckte att man borde omprioritera från till exempel södra Infarten. Sverigedemokraterna skyllde, som vanligt, allt på invandringen. BUN:s förvaltningschef och ordförande framförde något dimmigt och intetsägande. Sedan dess har det varit knäpptyst.
Men nu har det börjat röra på sig! Födelsetalen sjunker! Då skulle man kunnat tänka sig att antalet barn per avdelning kunde minska till det i riket vedertagna antalet, alltså 12 barn 1-3 år och 15 barn 3-5 år per avdelning. Icke sa Nicke! Från ledningshåll, både politisk och tjänstemän, kommer man nu att lägga ner, i första hand förskolor och senare skolor. Likaså från facket Sveriges Lärare. Vi närmar oss ett val 2026. Händer inget positivt i denna viktiga fråga så kommer det att märkas för många partier!
Inger Wiman