I ovanstående artikel står att läsa: ”Eftersom området kring Gamleby torg utgjorde kärnan i byn under medeltiden bär marken på en rik historia”. Under bilden på torget i artikeln står att läsa: ”Det trekantiga torget i Gamleby har en tusenårig historia”. Är det så säkert att det trekantiga torget var torg under medeltiden, vilken räknas från järnålderns slut år 1050 till reformationen på 1520-talet? 

Gamlebysonen, journalisten och redaktören Sune Garpenby, avliden 1992 och under hela sin yrkesverksamma tid anställd vid Västerviks-Tidningen, får anses ha varit den främste när det gäller kunskap om Gamlebys historia. Han ansåg att kärnan i Gamleby (gamla Västervik fram till 1433) under medeltiden låg vid och omkring kyrkan och att torget då var beläget invid kyrkan i trädgården bakom det nuvarande hotellet. Som stöd för sin åsikt framförde Garpenby dels att strandlinjen under medeltiden låg högre på grund av landhöjningen, dels vad som framgår av två dokument.

I ett rannsakningsprotokoll från 1639 anges, att det trekantiga torget vid slutet av 1500-talet inte var torg utan en kålgård och beteslycka tillhörande kyrkoherden.

I ett privilegiebrev från 1620 lägger Gustav II Adolf Gamleby som köping under Västervik. I brevet föreskriver kungen att det i Gamleby skulle finnas ”en ordentlig plats för köpenskaps bedrivande”.

Garpenby ansåg med stöd av dels rannsakningsprotokollet, dels av kungens uttalande i privilegiebrevet, att det var efter 1620 som torget flyttades till den nuvarande platsen. 

I dag vet vi genom de arkeologiska undersökningar som genomfördes i samband med grävningar för fjärrvärmeledningar 2022, att strandlinjen sannolikt cirka år 1250 tangerade torgets södra del vid korsningen Loftagatan/Hamngatan. Om jag tillåts spekulera, så låg strandlinjen 200 år tidigare, vid medeltidens början år 1050, ännu högre, cirka 2,5 decimeter; följaktligen en bit upp över torget. Vid översvämningar – sådana förekom väl också år 1050 – höjdes Gamlebyvikens vattennivå med någon halvmeter och större delen av torget kunde då ligga under vatten. Med en landhöjning av 1,3 millimeter per år bör det ha tagit bortåt 600 år innan torgets södra del inte längre påverkades av översvämningar. Vi är då framme vid cirka år 1600.

Enligt ovan talar mycket för att det trekantiga torget inte var något torg under medeltiden. Arkeologin kanske kan ge oss säkrare vetskap längre fram.