Genombläddrandet av en leksakskatalog ingav mig mild förvåning. Inget har egentligen förändrats sedan jag var barn och dräglade längtansfullt över sådan kommersiell lektyr. Kramdjur och plastgubbar, barbiedockor till flickorna, actionfigurer till pojkarna och grejor till den lille spionen (jag hade grejor till den lille detektiven). 

Vissa saker var helt identiska, som fiskespelet med magneter och piraten i tunnan som ska genomborras av glatt färgade huggare. En av de få nyheterna var att legobygget hade fått Harry Potter-tema. Således har barn, eller åtminstone inställningen till barn, inte förändrats på sisådär trettio år. Detta är fortfarande vad barn dagdrömmer om. Eller snarare, vad försäljarna uppmanar barnen att dagdrömma om.