Vi läser i Västerviks Tidningen per 2024-01-29 att det är dags att ta farväl av S:t Nikolai kapell.
Detta sker den 25 februari 2024 då kapellet kommer att avsakraliseras eller ”tas ur bruk”. Härefter är kapellet inte längre ett gudstjänstrum, enligt kyrkans ordning, utan kan användas för andra ändamål och således bjudas ut till försäljning.
Nu kan man fråga sig varför man vill avveckla S:t Nikolai kapell? Enligt artikeln är församlingsgården en omtyckt plats som betytt mycket för många personer. Är inte detta ett incitament för att behålla anläggningen?
Men nu bedriver församlingen inte längre någon verksamhet här och således har man inte något behov av församlingsgården. Är detta en medveten handling för att med gott samvete kunna avveckla fastigheten och bjuda ut den till försäljning?
Slutligen kan kort nämnas att en spirande församlingsverksamhet tog fart under 1980-talet. Stadsdelen Piperskärr växte med bebyggelse bland annat i Ekhagen och runt Gränsö. Man fann behov av bra och ändamålsenliga lokaler och så kom S:t Nikolai kapell till år 1988. Allt bekostades med församlingens egna medel. I dag har man bara driftskostnader för ypperliga och moderna lokaler.
Dessa delar av Västervik är nu under stark expansion och med god vilja och välbetänkt planering skulle tveklöst församlingsgården kunna ”blomstra” med meningsfull verksamhet för alla åldrar – bara viljan finns.
Dock vill man inte överge medlemmarna i området utan i stället bredda utbudet på sommarhemmet Gläntan på Vitudden, ett stenkast från Piperskärr. Det talas om att etablera året-runt-verksamhet vilket kan innebära nybyggnation och kanske även rivning? Västerviks församling har erhållit Gläntan genom en donation; vad sägs i donationsvillkoren?
Beslutet om avveckling är taget men försäljningen är inte verkställd och ”ur-bruk-tagandet” sker inte förrän den 25 februari. Kan man tänka sig att församlingen kan ompröva sitt beslut?
Och, för att räta ut alla frågetecken i ärendet vore det tacknämligt om ansvarig från Södra Tjusts pastorat tar till orda och redovisar de avsikter man har med verksamheten i denna stadsdel. Varför inte genom ett reportage i Västerviks Tidningen och även i församlingsbladet ”Andrum”.