Det gör det – dels är ekorren en uppskattad gäst i trädgårdar och parker dels är ett beslut om sådan jakt ett exempel på att det som håller på att hända är en ökning av jakten och därmed otryggheten för våra vilda djur.
Naturvårdsverket driver just nu två utredningar. En angående pilbågsjakt och en stor jakttidsberedning. Under stark påverkan från Svenska Jägareförbundet har det blivit allt tydligare att Naturvårdsverket vill expandera jakten i Sverige med bland annat:
1. Jakt på ekorre och hermelin. Man motiverar jakt på ekorre med att det är en inte utnyttjad resurs.
2. Utökad jakt på säl. Nuvarande skyddsjakt, som 2018 handlade om tillstånd att skyddsjaga 1 350 sälar, ska kunna kompletteras med möjlighet till licensjakt. Man grundar detta förslag bland annat på påståenden att det är sälarna som åstadkommit kraftigt minskade fiskbestånd i vissa svenska vatten vilket inte forskare håller med om. Då de istället menar på att orsaken är miljöeffekter och överfiske.
3. Tillåta skyddsjakt på sångsvan och trana.
4. Tillåta pilbågsjakt i Sverige på rådjur, räv, bäver, grävling, mårdhund, tvättbjörn, bisam och hare.
Därtill kommer en omfattande skogsbolagsjakt bland annat Sveaskog samt att det fått växa upp stora privata jaktbolag som Jaktportalen och Team predator. Jakten blir också allt modernare och därmed effektivare. Några exempel: halvautomatiska vapen, GPS på jakthundar, mörkersikten, kameror vid åtlar. I Naturvårdsverkets beredningsförslag när det gäller jakttider säger man bland annat att jakt ska främjas men inget om att de vilda djuren behöver få ett ökat skydd!