Jag brukar klaga på Västervik, men nu måste jag ta vår kommun i försvar.
Enligt en rapport från Tillväxtverket är Västervik en av landets mest sårbara kommuner. Bland annat beror det på lågt nyföretagande. Antalet nystartade företag i Västervik var förra året 7,58 per 1 000 invånare. Bäst i Sverige är Danderyd med 21,44, tre gånger mer än Västervik.
Men siffrorna visar inte sanningen. De mest framgångsrika nyföretagarkommunerna har endera en stor andel högavlönade anställda i befolkningen eller en stor besöksnäring med tydligt säsongsprägel.
Det finns ett dokumenterat samband mellan höga inkomster av tjänst och antalet nystartade företag. Skälet är att det är skattemässigt förmånligt för höginkomsttagare att starta företag vid sidan om en anställning, för att skatteplanera eller skattefinansiera en dyrbar hobby. Anställda med höga inkomster har också råd att köpa mer tjänster, vilket ger underlag för fler serviceföretag. Sveriges högsta medelinkomst finns i just Danderyds kommun.
Åre är en av landets fem mest företagsamma kommuner. Här dominerar vinterturism. Inom besöksnäringen lever många företag bara en säsong och nästa år startas nya. Med stor besöksnäring, särskilt med utpräglad säsong, följer ett stort nyföretagande.
Västervik är en låglönekommun. Medianinkomsten är 33 procent lägre än i Danderyd. Inte heller besöksnäringen är märkvärdigt stor. Som exempel har Åre 58 gästnätter per invånare, medan Västervik har runt tio, varav mer än hälften på Lysingsbadet.
Om ovanstående faktorer rensas bort är vi Västerviksbor inte mindre företagsamma än riksgenomsnittet. Min gissning är att andelen riktiga företag, som försörjer åtminstone sin ägare på heltid, är större i Västervik än i Danderyd.
Den bild som Tillväxtverket målar upp i sin sårbarhetsanalys kommer tyvärr att styra offentliga satsningar till de upplevt företagsamma och framgångsrika. Kulturella och kreativa näringar är enligt Tillväxtverket en av landets mest expansiva branscher. Här går merparten av allt statligt stöd till Stockholm, Göteborg och Malmö med kranskommuner. Statligt stöd till övriga landet går i huvudsak till dem som engagerar kulturföretagare från storstäderna.
Jag har ingen lösning på problemet, mer än att peka på att statistik och offentliga satsningar i oproportionerligt hög grad gynnar storstäderna.
Källor: SKL:s kommungruppsindelning, Tillväxtverkets rapport "Sårbara kommuner 2016", ekonomifakta.se samt foretagsklimat.se.