Hej du, kassabiträde!

Jag har en fråga till dig. Jag är en kvinna född 87. Men när vi möts, du på din sida disken med omslagspapper och krulligt presentsnöre och jag på min med svett i hårfästet och inköpslista längre än riksvägen – så känns det som att jag är 87 ÅR. 

Varför?

Jo, för att du envisas med att nia mig!  ”Vill Ni köpa till en påse?” kvittrar du.

Jag vill morra ”frun, tack” med en mörk våg av vrede rusande genom kroppen. Men jag lägger förstås band på mig – niande butiksbiträden har inte puttat mig helt över kanten till vanvett. Än.

Så sluta nia oss kunder. Vi yngre än 60 har åldersnoja nog som det är utan att nias av rynkfria 21-åringar. Kunder äldre än 60 år var med när du-reformen kom till och vet att niar gör man folk utan titel.

Om det tar hårt emot att säga du så föreslår jag frun. Om du nu vill envisas med titlar.