Västervik har ju dominerat i reportagen i TV. Först på ett mindre smickrande sätt med det manipulerande m-rådet och hotell- (förlåt, lägenhetsbygget) med vidhängande flygfältsambitioner. Och nu, med det seriösa och mycket oroande reportaget om den utmärkta vård som nu hotar att raseras av ett illa underbyggt regeringsförslag, som dessvärre klubbats igenom av oinformerade, men imponerade politiker. "Klart att träning ger färdighet, klart att mindre enheter måste läggas ned!" "Jag åker gärna långt för att få den allra bästa vården", deklarerar företrädare från KD till V stolt i talarstolen.
Kanske det, om det nu vore så att så valmöjligheterna verkligen såg så ut. Men vill samma politiker föda i taxin i Västerbotten, på väg mot den "allra bästa vård" som ges någon annanstans? Tar samma politiker ansvar om inte Västerviks sjukhus kan klara traumakirurgi den dag en stor trafikolycka inträffar här? Och är verkligen samma politiker beredda att istället för det snabba ingreppet på det nära sjukhuset när man upptäckt cancer, hamna på väntelistan för att " få den främsta vården" många månader senare när det stora universitetssjukhuset lyckats klämma in vederbörande i operationsschemat?
Vem har frågat oss, medborgare och patienter? Jag tillhör dem som på grund av sviter efter en framgångsrik cancerbehandling aldrig kan åka någonstans utan att vara säker på att det finns akutsjukvård i närheten. Efter 20 års erfarenhet av akutsjukvård i hela Sverige (och Europa) är min erfarenhet att de mindre sjukhusen oftast är de mest fungerande. Utan dessa välutrustade, kompetenta allroundsjukhus skulle jag aldrig våga vare sig semestra i Västervik eller åka skidor i Östersund. Jag kan inte tänka mej en större trygghet än att hamna i händerna på Magnus eller Mehmet på kirurgkliniken den dag det blir operation igen.
Se Dokument inifrån och ställ era politiker till svars. Än är det inte försent att rädda en sjukvård som (hittills) varit både unikt jämlik, och i världsklass.