Om ni har (eller har haft) barn så vet ni att det är mer eller mindre ett heltidsjobb att ta hand om dem. De skriker, kladdar och har ingen egentlig kontroll på sin motorik.
Har ni någonsin provat att sitta och äta mat tillsammans med en grupp på ungefär 18 stycken sjuåringar? Nu kanske jag är fräck som antar saker, men jag gissar att merparten av er politiker inte har gjort det. Jag och mina kollegor gör det dagligen och om det känns som ett heltidsjobb att ha egna barn så minskar inte den känslan bara för att man sitter med andras barn. Och att de är 18 stycken.
Jag läser i Västerviks-Tidningen att motionen gällande gratis skollunch för skolpersonal nobbas och att en av anledningarna är att man inte kan ”tydliggöra behovet av personal vid måltiden”. Hur viktigt tycker ni själva att det är att äta middag med era barn? Jag antar att era sjuåringar får sitta och äta ensamma hemma hos er eller har ni kanske lyckats att upptäcka ett behov av en vuxen vid ert matbord?