På landsbygden finns det:
- Familjer med barn som också vill ha kompetens för livet, ha lust att lära och rätt att lyckas.
- Familjer som röstade på partier som lovade att inga skolor skulle läggas ned.
- Familjer som valt att flytta hit för att det fanns en skola till våra barn.
Vi undrar:
- Har Västerviks kommun på riktigt funderat på utrustningarna av skolgårdarna som då enligt kort kommer att stå övergivna och vad har det kostat kommunen?
- Har man funderat på vad alla småsatsningar hit och dit har kostat?
- Vad kommer alla bussar och taxiresor att kosta kommunen när våra barn ska få åka flera mil extra för att gå i skolan?
- Vad kommer alla tomma skolhus att kosta kommunen?
- Har kommunen på riktigt en genomtänkt konsekvensanalys för hur dessa nedläggningar påverkar våra barn?
- Har Västerviks kommun verkligen undersökt alla tänkbara lösningar innan de bestämmer sig för att spara in på barnen?
- Är det rimligt att det inte finns besparingar i gymnasieskolan och vuxenutbildningen?
Den lösning vi ser i nuläget är en lösning där våra yngsta medborgare får bära bördan av ogenomtänkta politiska beslut. Det kommer till sist inte vara en skola där barnen har lust att lära, rätt att lyckas och kompetens att lyckas i livet. Men den kostnaden kommer ju sen…