Skäggiga damen och "freaks" på cirkus är en myt

STOCKHOLM 20100531
Några kameler framför Cirkus Maximums jättelika cirkustält i Bro.




























STOCKHOLM 20100531
Betande cirkusdjur utanför Cirkkus Maximus jättelika  tält i Bro utanför Stockholm.
Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX / Kod 10080

STOCKHOLM 20100531 Några kameler framför Cirkus Maximums jättelika cirkustält i Bro. STOCKHOLM 20100531 Betande cirkusdjur utanför Cirkkus Maximus jättelika tält i Bro utanför Stockholm. Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX / Kod 10080

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Insändare2024-10-15 03:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

2015–2018 pågick en hatkampanj mot cirkuskonsten. Det började som kritik mot att vilda djur påstods användas i föreställningarna. Sedan drogs allt kopplat till cirkus med. Tydligast var det under clownhysterin 2016. Lömska mördarclowner rapporterades hota och till och med knivhugga människor. 

Allt var lögn.

Annat som upphöjts till sanning är att cirkusar förr visade skäggiga damer och andra avvikande människor. Det är svårare att motbevisa. 

Cirkusakademien förvaltar en av världens största samlingar av affischer, program, fotografier, klippböcker och så vidare om cirkus och närliggande områden. Sedan fyra år pågår digitaliseringen av det digra materialet. Jag följer arbetet, på jakt efter damer med skägg. Dessutom har jag ägnat åtskilliga timmar åt Kungliga bibliotekets digitala arkiv över tidningar, från 1600-talet och framåt.

Inte en enda skäggig dam på cirkus har dykt upp. Inte några andra "freaks" heller. Den här formen av förevisningar var relativt sällsynta i vårt land, vilket bekräftas i en studie utförd av professor Leif Runefeldt vid Södertörns högskola, publicerad i boken "Några ögonblicks förundran". I huvudsak förekom det på marknader och nöjesfält. 

Ett väldokumenterat fall är systrarna Aurora och Amalia Eklund från Vimmerby som led av albinism och visades av föräldrarna i privata hem över hela Sverige och Finland. Enligt Maren Jonasson, forskare på Åbo akademi, förevisades de 1882 på en konst- och industriutställning i Moskva.

Kopplingen till cirkus finns i USA. Entreprenören P. T. Barnum drev ett museum där utställningen bestod av udda människor, djur och ting, Barnum American Museum i New York. Sent i livet startade han en cirkus och tog med sig några av museets attraktioner på turné. Förevisningarna hölls i ett tält vid sidan om, kallad sideshow. 

I Sverige fanns på 1920-talet en lokal på Jakobsgatan i Stockholm, Barnum Show, där annorlunda människor framträdde. I huvudsak hölls denna form av förevisningar på nöjesfältet Gröna Lund. 

Freakshow har inte förekommit i något av de programformat som ryms under begreppet cirkus. Du får gärna försöka överbevisa mig. Kungliga bibliotekets tidningsarkiv finns på nätet: tidningar.kb.se. 

Varifrån kommer tramset om skäggiga damer på cirkus? Från samma ställe som mördarclownerna. Från böcker, filmer och numera sociala medier. 

Mördarclownernas ursprung är boken "It" av Stephen King. Annat som i kraft av konstnärlig frihet berättar sagor om cirkus är Ingemar Bergmans film "Gycklarnas afton" från 1953. Efter premiären rasade kulturprofilen och cirkusdirektören Baptista Schreiber i rikspressen: "Herr Bergman beskriver oss som patrask". Ett aktuellt fall är den amerikanska storfilmen "The greatest showman" från 2017. Den bygger löst på P. T. Barnums liv. Hans museum blev i filmen en cirkus. 

Skrämmande många kan inte skilja mellan fakta och fantasi. Cirkus är tacksamt att fantisera om. 

Janne Näsström, ordförande Cirkusakademien