Regionens nya psykiatribyggnad till vänster är oerhört mycket större än den gamla till höger, och borde kunna ha plats för sjukhusets administration enligt insändarskribenten.
Konsekvenserna av att sälja lokalerna blir att man måste bygga en skola någon annanstans och det som ryktas är att det ska byggas ett jättehögstadium på Ludvigsborgsskolan eller att en befintlig låg-mellanstadieskola byggs ut.
Tanken på att skapa en jättestor skola för Västerviks alla högstadieelever skapar en klump i magen på mig. Det är många 13-åringar som våndas varje år för att börja på en stor skola som Ellen Key men att då planera för en dubbelt så stor skola kan med rätta skapa än mer oro och ångest hos många barn och föräldrar.
Som det är idag har vi folkhälsoproblem med alltför mycket stillasittande ungdomar men även psykisk ohälsa och hemmasittare. En flytt till Ludvigsborgsskolan skulle omöjliggöra för många elever som bor i stadens ytterområden att cykla och få sin vardagsmotion. Ska det skapas nya busslinjer då eller ska föräldrar skjutsa sina barn? Ur folkhälsosynpunkt och miljösynpunkt är dessa planer allt annat än positiva. Att lösa regionens lokalproblem genom att sälja lokaler som är avsedda för skolverksamhet är oerhört kortsiktigt och konsekvenserna skulle bli allvarliga för stadens ungdomar.
Någon barnkonsekvensanalys finns inte men det kan räcka med att försöka minnas hur det var att börja på högstadiet när man var 13 år för att förstå hur det kan kännas. Spännande för många men också rädsla för att vara minst och riskera bli utsatt för obehagliga situationer. Högstadietiden är generellt en utmanande period i alla tonåringars liv med identitetssökande, osäkerhet, rädsla och önskan både om att sticka ut men också att inte vara annorlunda. Det är en period med extremt stor utveckling både mentalt och fysiskt. Det är enkelt att se på ett konkret sätt genom att titta i en skolkatalog. Spannet är stort i fysisk storlek både inom och mellan årskurserna.
För att underlätta för elever att känna trygghet i sin vardag och vilja gå till skolan bör man inte skapa en dubbelt så stor högstadieskola i Västervik. Risken med en jättestor skola är att antalet hemmasittare ökar och att den förväntat jobbiga pubertetstiden blir ännu mer utmanande än tidigare med mer oro, ångest och grubblerier.
Att bygga om någon annan befintlig skola innebär förstås höga kostnader jämfört med att behålla Ellen Key som idag. Ekonomin i skolan är alltid hårt pressad vilket eleverna är väl medvetna om och att då satsa pengar på att bygga nytt rimmar illa. Politiker behöver vidga perspektivet och verkligen se helheten i ekonomin istället och tänka långsiktigt samt framförallt utgå från barnens bästa. En bra arbetsmiljö för elever och lärare med högre lärartäthet och mindre undervisningsgrupper är något som borde vara betydligt viktigare att satsa mer pengar på än nya lokaler.
Maria Ingström.
Regionen är snart klar med nybyggnationen av ett psykiatrihus som ser ut att vara tre gånger så stort som de gamla lokalerna. För en utomstående framstår det som högst oklart hur det inte där kan finnas utrymme för sjukhusets administrativa personal. Att regionen har behov av lokaler betyder inte att kommunen ska ställa upp och sälja en skola som är byggd som ett läroverk från 1870 och som är strategiskt placerad centralt med cykelavstånd för alla elever som bor i Västerviks stad.