Ja det är faktiskt sant, EU-kommissionen lade fram ett förslag om att begränsa det storskaliga trålfisket i Östersjön 2024. Men ministerrådet där Sveriges fiskeminister Peter Kullgren (KD) ingår, röstade ner kommissionens förslag och beslutade om nya och allt för höga kvoter för det industriella strömmingsfisket i Östersjön där fångsterna inte går till människoföda utan till djur och fiskfoder. Så trots att EU-kommissionen, forskare och de som bedriver kustnära fiske kräver ett slut för industrifisket samt att WWF, världsnaturfonden, rödlistade strömmingen 2023, fattades det ett beslut om fortsatt rovfiske av strömming och sill i Östersjön vilket nu akut hotar strömmingens överlevnad. Är detta något som oroar regeringen Kristersson?

Under våren och försommaren pågår det kustnära fisket efter den strömming som i höst skall kunna avnjutas som surströmming i augusti. Under flera år har både de som fiskar strömmingen och de som producerar surströmming slagit larm om att det inte finns tillräckligt med råvara för att täcka efterfrågan av surströmming. Samtidigt har man varnat att den strömming som fångas är både mager och liten vilket tyder på att det inte finns tillräckligt med föda för dem. Där kommer nästa problem som vår regering i hög grad är medskyldig till. Östersjön är ett av jordens mest nedsmutsade och förgiftade innanhav som kommer att dö om drastiska åtgärder mot nersmutsningen och övergödningen inte omedelbart sätts in. Detta drabbar också strömmingen genom att där bottnarna dör av syrebrist kan fisken inte längre leka och föröka sig. Tyvärr vet ju inte strömmingen om att bottnen där de leker är död och att den rom de lägger där också kommer att dö. Vilka åtgärder tänker regeringen Kristersson vidta för att rädda Östersjön?

Västervik är inte längre en riktig kuststad där man kan köpa strömming som är dagsfärsk, ja ingen annan färskfångad fisk landas numera här i Västervik. Förr fanns det många fiskare som varje dag kom iland med nyfångad strömming och annan fisk som gick direkt ut till affärerna. Strömmingen förädlades också på plats genom att man både rökte den till böckling och även fileade den till strömmingsflundror. En annan delikatess som serverades på restaurangerna var ”sotare”, halstrad pinfärsk strömming serverad med nykokt färskpotatis och dillsmör. Allt detta är blott minnen i dag, den strömming som kan köpas här i dag har varit på land i många dagar och åkt bil många långa mil innan den ligger i stekpannan här i sjöstaden Västervik!

Om bara lite mer än en månad skall vi rösta fram vilka politiker som kommer att representera Sverige i EU de kommande fem åren. De som vi väljer kan se fram mot fem år med en riktigt bra inkomst som toppas av andra skattefria ersättningar som inte behöver redovisas vad de används till. Vad ställer vi som går och lägger vår röst i valurnorna för krav på de här politikerna? Eller bryr vi oss inte om hur de kommer att agera när de väl sitter på sina trygga poster där nere i Bryssel? Ja vi behöver ju bara se på hur det har gått för Östersjön. Torsken är i princip utrotad, liksom ålen. Nu står strömmingen på tur. Och vad har våra EU-politiker gjort för att förhindra att det blev så här illa?