Prioritera inte ner folkhögskolan – och folket!

Att prioritera ner folkhögskolan är ett rejält kliv bakåt – och för många även ett hårt slag i magen.

Aviserade neddragningar för landets folkhögskolor är ett hot mot mångas möjlighet att kunna utbilda sig, menar skribenten. Tidigare i september hölls manifestationer på flera håll i landet i protest mot förändringarna, bland annat i Västervik (bilden).

Aviserade neddragningar för landets folkhögskolor är ett hot mot mångas möjlighet att kunna utbilda sig, menar skribenten. Tidigare i september hölls manifestationer på flera håll i landet i protest mot förändringarna, bland annat i Västervik (bilden).

Foto: Ingrid Johansson-Hjortvid

Insändare2023-09-28 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

“Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.” (Skollagen, 1 kapitlet 5 §)

Regeringen har beslutat att kommunal vuxenskola ska få ökat bidrag samtidigt som bidraget till folkhögskola ska dras ned. Är det verkligen rimligt? 

Att kommunal vuxenutbildning, det vill säga komvux, inte är för alla, är ingen hemlighet. De uppenbara bristerna när det kommer till att göra extra anpassningar i skolan, utifrån deltagarnas behov, är inte heller någon nyhet. Detta har, flera gånger om, påvisats i olika studier inom specialpedagog- och lärarutbildningar, granskningar och rapporter från Skolinspektionen, samt i intervjuer och enkätundersökningar med både verksamma lärare inom komvux och elever. 

Enligt skollagen har vuxna rätt att delta i kommunal vuxenutbildning så länge särskilda kriterier uppfylls, däribland kriteriet att man ska ha “förutsättningarna att tillgodogöra sig utbildningen”. Men hur ska man kunna uppfylla detta krav om man, oavsett orsak, behöver extra anpassningar för att klara av sina studier när komvux både saknar kunskap och resurser för att tillgodose dessa behov? 

På en folkhögskola ser det lyckligtvis annorlunda ut. Till skillnad från komvux tar folkhögskolorna ett stort ansvar för att pedagogiken individanpassas samt att deltagarna får de förebyggande- och hälsofrämjande insatser som de har rätt till. “Folkan” tar sig an individer och ger dem en andra chans, oavsett det gäller en tidigare brokig skolgång, funktionsvariationer eller funktionsnedsättningar. 

Detta kan jag personligen intyga då jag kan kryssa för samtliga av ovanstående alternativ. Främst är det en synskada som jag drabbades av mitt i livet som begränsar mig mest, men med folkans hjälp, stöttning, anpassningar och framförallt en oerhört lyhörd och tillgänglig personalstyrka, har vi tillsammans fått det att fungera. 

För många har inte det traditionella utbildningssystemet fungerat men hur ska man kunna nyttja sin rätt till utbildning om det inte finns andra alternativ? Att komvux behöver rustas upp på flera fronter tror jag inte många ifrågasätter men det som låter fullständigt orimligt i mina öron, är att göra det på bekostnad av det som faktiskt fungerar. 

Politiker behöver öppna sina ögon, för en nedprioritering av folkhögskolan är också en nedprioritering av folket!