Vår vän gick bort strax före midsommar. Hon var mycket medveten och följde med vad som hände. Hennes dotter har varit hennes trygghet in till döden. Dessutom har min fru och jag varit henne behjälplig under åren.

När vi under dagen kallade personalen för att öppna det befintliga värdeskåpet i lägenheten, upptäckte vi att det endast fanns två av hennes tre guldarmband, plus övriga smycken kvar i värdeskåpet. Det större armbandet var borta.

Den i personalen som öppnade värdeskåpet var den som tillsammans med en annan anställd, tog av henne armbanden och ringarna vid hennes bortgång och intygade att det fanns tre armband och övriga smycken som lades i värdeskåpet. Detta finns också belagt i mejl mellan dottern och enhetschefen.

Värdeskåpet finns i lägenheten och gällande och uppenbarligen bristande rutiner är att alla nycklar ska vara tillgängliga för personalen. Det betyder att det inte finns någon som helst kontroll på vem eller när någon har gått in i lägenheten. 

Vad som gör det än mer märkligt är att vår vän hade, några månader tidigare, blivit bestulen på en stor ljusstake och detta ledde tydligen inte till någon översyn av rutiner eller något större möte med personalen och stölder skapar ju orättvis misstro för all personal.

Kommunen är ju huvudansvarig och det är lätt att tänka att detta speglar en kultur att omsorg av äldre människor inte är så viktig och därför finns det inte heller krav på ständig översyn av hur arbetet sköts och hur rutiner kan förbättras. Troligen finns det många i personalen, som kan ha goda idéer på förbättringar, om de blev tillfrågade.

Vad som har hänt är inte acceptabelt och att beklaga vad som hänt förändrar inget. För att sådant här inte ska hända igen, måste både rutiner och attityder förändras hos kommunansvariga och på de äldreboenden, som kommunen har ansvar för.