Svar på ledartexten "Tänk större än ränteavdraget" den 27 juni.

Ingen påstår att vi i Sverige tillämpar en ”lönereglering”.

Löner och andra villkor på arbetsmarknaden bestäms genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Detta brukar kallas för ”Den svenska modellen”.

Samma är förhållandet på hyresmarknaden – hyror och hyresvillkor fastställs genom förhandlingar mellan fastighetsägarna och deras organisationer å ena sidan, samt organisation av hyresgäster å andra sidan. Även på hyresmarknaden tillämpas alltså en ”svensk modell”.

Mot denna bakgrund framstår det som förvånande att det i förra måndagens ledare i VT påstås att vi har en ”sträng hyresreglering” i landet. Här måste ledarskribenten vara mycket dåligt påläst.

Hyresregleringslagen upphävdes successivt under första halvan av 70-talet och ersattes 1 juli 1978 av Hyresförhandlingslagen (SFS 1978:304).

För kännedom vill jag upplysa om att den som skrev propositionen till Hyresförhandlingslagen var dåvarande bostadsministern och folkpartisten/liberalen Birgit Friggebo.