Jesper Fritz, läkare och forskare vid Lunds universitet, har kommit fram till att elevers resultat blir bättre med mer idrott i skolan. Detta har han kommit fram till genom gjorda analyser på slutbetygen från elever som gick i nian mellan 2003 och 2012. De hade haft 40 minuter vanliga idrottslektioner varje dag sedan första klass. Fritz kom fram till att elevernas betyg ökades med 13 poäng i dåtidens betygssystem, och att sju procent fler pojkar kom in på gymnasiet. Resultaten jämfördes med tidigare niondeklassare på samma skola, samt med tre närliggande skolor med samma socioekonomi och därmed samma förutsättningar för eleverna.
En studie av Folkhälsomyndigheten visar att av elever i åldrarna 11–15 år, så är drygt 15 procent överviktiga. Enligt statistik från Statistiska centralbyrån är drygt 17 procent av ungdomarna i åldern 16–19 år överviktiga. Därmed ser man att övervikt i yngre ålder bidrar till att procentsiffran i lite högre ålder ökar.
"Alla forskningsrapporter som har kommit gällande detta de senaste tio åren talar sitt tydliga språk [...] daglig rörelse är bra för barnen. Det stärker både deras fysiska utveckling och deras skolresultat” säger Fritz.
Att betygen och elevernas skolresultat i övrigt förbättras är alltså ett faktum. Varför inte då införa mer idrott så att resultaten höjs och fler blir behöriga till gymnasiet och vidare utbildningar?
Med fysisk träning ökar blodflödet till hjärnan. Detta leder till att koncentrationsförmågan stärks, minnet förbättras och man får lättare att sova. Det har man sett i många undersökningar på både vuxna och barn. Elevernas stress hade alltså minskat med mer idrott i skolan. Sophie Karlsson på Karlstads universitet pekar på samma sak i en rapport inom ämnet: "Detta leder till en bättre rörelseförmåga men också en bättre vikt vid psykisk hälsa". Varför inte då införa mer idrott så att ungdomar hamnar på rätt bana lika mycket i som utanför skolan?
Örjan Ekblom, docent i idrottsvetenskap, säger: "Vi vet att det finns ett starkt samband mellan fysisk aktivitet och kognition". Kognition innebär, bland annat, hur hjärnan fungerar vid inlärning. Han menar också att för lite rörelse även ökar risken för diabetes, och att senare i livet drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Med mer idrott i skolan skulle vi få friskare, starkare och färre överviktiga ungdomar. Våra ungdomar är vår framtid. Varför inte då införa mer idrott så att dagens ungdomar blir friskare och starkare, vilket till och med kan leda till människors överlevnad?
Dock skulle folk kunna påstå att skolornas resurser inte kommer att räcka till. Att det inte finns tillräckligt med idrottshallar, idrottslärare och redskap för att kunna driva fler idrottslektioner. Men dessa lektioner behöver inte undervisas av utbildade idrottslärare och behöver inte ta plats i idrottshallar. Lektioner med undervisning av en vanlig lärare som att ta en promenad eller att gå ut och spela fotboll är minst lika fysiskt aktiva som många andra "vanliga" idrottslektioner.
Med mer idrott i skolan skulle alltså fler elever ha höjt sina betyg, blivit behöriga till gymnasiet, höjt koncentrationsförmågan, förbättrat sitt minne, haft bättre sömn, blivit starkare och friskare. Färre hade varit överviktiga och drabbats av sjukdomar. Är det inte då rätt att ge eleverna dessa förutsättningar för en bättre skolgång, och ett bättre liv. Med det sagt, inför mer idrott i skolan.