AI – Artificiell Intelligens – har under de senaste åren susat upp som ett instrument allt fler pratar om och vill veta mer om samt använda i det dagliga livet. AI använder sig av befintlig information och data – framtaget av människor – och kan till exempel sammanfatta en text på 500 sidor på några sekunder. Den stora textmassan används och körs genom en algoritm som sorterar bort viss information och tar fram en sammanfattning ur den stora textmängden. Häftigt – absolut. Vi kan få fram information snabbt på det sättet.
Men är verkligen AI en bra lösning till framtida problemlösningar? Kan vi vara säkra på att relevant information tas fram? Filosofen Shannon Vallor gör en jämförelse mellan AI och ett spegelrum där speglar är placerade mot varandra i olika vinklar, ljuset studsar mellan speglarna, samma bilder och ljus förs fram och tillbaka. Inget nytt ljus tillförs, utan samma fotoner reflekteras hela tiden. Så är det även med informationen i ett AI-program: inget nytt tillförs utan samma information förs vidare, inga unika lösningar framkommer. Ulf Danielsson, en svensk teoretisk fysiker menar att detta skiljer oss från AI: vi är autonoma och kan hitta egna unika och säregna lösningar på program – vi tillför ny information och är innovativa problemlösare!
Någon kanske har invändningar mot det jag skrivit – AI kanske kan förbättra livet för oss? Robotar och maskiner har ju underlättat för oss historiskt? Tvättmaskin och diskmaskin till exempel? Men jag vill inte sluta vara kreativ eller flytta människor från jobb de älskar och tillför verkliga värden i. Låt AI och robotar göra vår tvätt och disk så vi kan syssla med våra jobb vi älskar.
Slutligen, jag har inte använt AI för att skriva denna text, varje bokstav har tryckts fram av mina egna fingrar.
Simon Ekmåne