Lärarbristen fortsätter vara ett stort problem i svensk skola. Statistik från Arbetsförmedlingen som Lärarnas Riksförbund tagit fram visar att det under januari–maj 2017 månad utannonserades över 21 000 lediga grundskolelärartjänster. Nu krävs krafttag för att säkra tillgången på behöriga och legitimerade lärare.
Några grupper är det större brist på än andra, till exempel lärare i moderna språk, matematik och speciallärare, men bristen drabbar idag alla ämnen. Genomgången visar att i Gotlands län har antalet utannonserade tjänster som grundskolelärare ökat med 52 procent jämfört med i fjol och i Stockholm har antalet ökat med tio procent.
Att komma till rätta med lärarbristen borde vara den första punkten på alla politikers lista. Vi i Lärarnas Riksförbund vet vad som krävs. Det krävs bättre arbetsvillkor i form av lägre arbetsbelastning och högre lön för att på kort sikt locka tillbaka dem som lämnat yrket och för att få fler att vilja bli lärare. Varje kommun måste upprätta en plan för lärarförsörjningen där det tydligt framgår hur man ska möta behovet av legitimerade lärare.
Med stora pensionsavgångar och allt fler elever i skolan, bland annat 70 000 nyanlända barn och ungdomar på flykt ökar behovet av fler lärare än mer. De nya eleverna motsvarar två tredjedelar av en årskull. Enligt bedömningar från regeringen kan det saknas 60 000 lärare redan 2019.
Lärarbristen påverkar hela samhället när frågan blir: Vem ska utbilda framtidens sjuksköterskor, ingenjörer och elektriker om det inte finns lärare?
Det är viktigt att förslagen som Skolkommissionen fört fram om skolans finansiering genomförs skyndsamt. Vi har också höga förväntningar inför höstbudgeten med fortsatta statliga satsningar på lärarna. Samtidigt måste dagens huvudmän fortsatta med lokala lönesatsningar.