Kommunen satsar fel

Pengar. Debatten om kommunens räntekostnader fortsätter. "Dyrt och riskabelt", tycker skribenten.

Pengar. Debatten om kommunens räntekostnader fortsätter. "Dyrt och riskabelt", tycker skribenten.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Insändare2016-04-21 06:25
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Derivat är ett grannlaga användningsområde och speciellt räntederivat, som kräver stora kunskaper, tajming och en viss mån av tur för att säkerställa ett bra resultat till skälig kostnad. Jag förstår den goda intentionen från kommunens sida att hålla räntekostnaden nere.

För det första bör dock kommunen och dess ansvariga politiker veta innebörden av dessa instruments betydelse och i detta fall dess kostnader. Som alla vet är inget gratis utan den som tar på sig kommunens risk för höjda räntor vill ha betalt för att i sin tur försäkra sig för eventuella räntehöjningar senare. Man bör däremot se kostnaden som en försäkring.

Huruvida kommunen ska använda sig av detta och vara beroende av rådgivare och banker som i slutändan ej kan ställas till ansvar för felaktiga beslut, är tveksamt. Kommunen har vid något tidigare tillfälle således positionerat sig för framtida räntehöjningar. I efterhand kan det sägas att det var ett felaktigt beslut, å andra sidan vill jag påstå att det i vissa fall kan vara någons skyldighet att försäkra sig genom derivat för att minska de ekonomiska riskerna för både räntor och tillgångar.

I detta fall synes priset alltför högt och riskabelt för att spara en mindre summa i räntekostnader under tre år. Såvida lämnade uppgifter är korrekta utgör derivatkostnaden 135 procent av räntekostnaden.

Om 85 miljoner är en förlust som Wiman skriver så skulle alla försäkringar vara en förlust då man ej behöver utnyttja den.

Kommunen har helt enkelt gjort en felbedömning vilket med hänsyn till lånens storlek inneburit en stor ”förlust” enligt Wiman. Se det hellre som en försäkringspremie som varit alltför dyr. Hade däremot räntemarknaden gått åt andra hållet hade kommunen i så fall gjort en ”vinst” under förutsättning att derivatkostnaden varit rimlig.

Sett ur ett riskperspektiv så borde fler låntagare sprida sina räntebindningstider. Min åsikt är därför att även kommunen borde tillämpa olika bindningstider för sina lån.

Kommunen borde inte betala för dessa olika derivat, eftersom det är alltför dyrt och riskabelt med hänsyn till kostnaderna. Den stora frågan är dock hur dyra och bundna dessa avtal är för framtiden.

En eloge till Inger Wiman som uppmärksammat denna principiellt viktiga fråga.

Läs mer om