Näringsfrämjande verksamhet centralstyrs från Stockholm av näringsdepartementet, Vinnova, Business Sweden och Tillväxtverket. Deras styrmedel är program och utlysningar. Ur detta har vuxit en industri som försörjer ett stort antal tjänstemän, konsulter och politiker. Förväntan är att företagare ska förverkliga på förhand godkända affärsidéer med personlig borgen och den egna villan som säkerhet.
Vilka affärsidéer som prioriteras förändras över tiden. På senaste år har besöksnäringen varit högsta mode. Närmare bestämt i form av handel, restauranger, hotell och camping. Evenemang och kultur har inte tillmätts något egenvärde utan subventionerats med skattemedel, för att locka besökare.
Så har skett i många kommuner, vilket är en del av förklaringen till att satsningarna inte har fått några större effekter i Västervik. Sannolikt har klassiska turistorter förlorat på att andra kommuner, vilka tidigare inte brytt sig om turism, storsatsar inom området.
De centrala affärsidéerna styrs av trender. Besöksnäringen är inte längre lika het. Fokus håller på att förskjutas till vad Tillväxtverket kallar kulturella och kreativa näringar, ett brett område som spänner mellan allt från reklam och dataspelsutveckling till teater och musik. I rättvisans namn ska sägas att högsta mode just nu är digitalisering, vilket ersatt besöksnäringen som det stora framtidshoppet.
Enligt Tillväxtverket finns nya jobb, skatteintäkter och tillväxt att hämta i kulturellt och kreativt företagande.
I Västervik har skattefinansierad gratisverksamhet raderat ut den lokala marknaden för kulturellt företagande. På samma sätt har marknadspriserna för reklam och marknadsföring drivits i botten av omfattande subventioner.
Det blir intressant att se hur kommunen och Västervik Framåt ska vända det som gjorts värdelöst till något värdefullt och jobbskapande. I farans riktning ligger att skadorna är permanenta.