Hur mycket får en fungerande skolgång kosta?

Förslaget till barn- och utbildningsnämnden om att lägga ned landsbygdsskolor är hårresande.

Ringeltaubska skolan är en av de skolor som hotas av nedläggning. För barnfamiljer är skola på rimligt avstånd en avgörande faktor för var man bosätter sig, menar den förälder som skrivit insändaren.

Ringeltaubska skolan är en av de skolor som hotas av nedläggning. För barnfamiljer är skola på rimligt avstånd en avgörande faktor för var man bosätter sig, menar den förälder som skrivit insändaren.

Foto: Lotta Gometz

Insändare2023-02-07 05:40
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Att ge ”ökad möjlighet till skolframgång” genom ”mer heterogena klasser” framförs som argument för att lägga ned Ringeltaubska skolan och Loftahammars skola och börja bussa eleverna till Överum. Ökad skolframgång för vem, kan man undra? Forskning tyder på att inlärningen försämras för elever med lång skolresväg. 

Överumsskolan måste få de resurser som krävs för att skapa en fungerande skola där. Det ansvaret faller på barn- och utbildningsnämnden – inte på elever på andra skolor. De fyra miljoner kronor kommunen ska spara på att lägga ned skolorna i Edsbruk och Loftahammar motsvarar 3,6 procent av den beräknade kostnaden för Västerviks nya simhall. 

Hur mycket får en fungerande skolgång för 130 barn kosta? Vi pratar här inte om glesbygdsskolor som saknar tillräckligt elevunderlag för att bedriva en god pedagogisk verksamhet. Undervisningen på Ringeltaubska håller hög kvalitet. Dessutom finns ett fritidshem som samverkar med förskolan mittemot. Så nyttjas resurser effektivt på mindre orter. 

Förslaget utgår från att skolan är en isolerad ö i samhället. Bara man bussar barnen till närmaste kvarvarande skola, tycks problemet löst. Men antagandet har ingenting med verkligheten att göra. Som landsbygdsbo är man van vid att själv pendla ett antal mil till jobbet. I många familjer pendlar föräldrarna åt olika håll. Att ha yngre barn på förskola på en tredje ort och äldre barn på skola på en fjärde ort, är inte görbart. Att barnen får skolskjuts blir irrelevant för föräldrar som har barnen på fritids – de måste då ändå lämnas och hämtas. Väljer man att sätta barnen i en annan skola, kanske i närheten av sitt jobb, blir man av med rätten till skolskjuts. Samtidigt förlorar barnen möjligheten att gå i skola med sina kompisar hemifrån. Det är orimligt att sexåringar ska behöva pendla långt bara för att vardagslogistiken inte går ihop annars. 

För barnfamiljer är skola på rimligt avstånd en avgörande faktor för var man bosätter sig. Utan en skola i Edsbruk hade vi antagligen inte flyttat hit för sju år sedan. Tycker Västerviks kommunpolitiker att det är ett problem? Eller spelar det ingen roll om orter som Edsbruk och Loftahammar slutar att vara en levande åldersintegrerad landsbygd? Det beslut som fattas nu kanske kan få slutraden att gå ihop i 2024 års budget, men får konsekvenser på en helt annan nivå för årtionden framåt.