För att vi även i framtiden ska kunna garantera rent dricksvatten liksom rena sjöar och hav behöver investeringstakten för kommunalt vatten och avlopp öka med tio miljarder om året.
Det konstaterar Svenskt Vatten i en nyligen släppt rapport, även om de också menar att en sådan ökning är orealistisk och förespråkar att man över de närmsta 20 åren satsar mer modesta 4,5 miljarder om året istället, en ökning med cirka 35 procent från dagens investeringar på tolv miljarder årligen.
Förnyelsetakten för de svenska vatten- och avloppsnäten är idag 240 år, en siffra som måste minskas betydligt för att garantera säkert dricksvatten och minska riskerna för smittor och olyckor. I takt med att folkmängden ökar och urbaniseringen fortskrider blir de gamla systemen dessutom snabbt underdimensionerade, vilket ökar riskerna och gör konsekvenserna allvarligare om något går fel.
Man får lätt känslan att det som inte syns inte heller finns, för det är sällan VA-system tar sig upp på dagordningen annat än hos de allt mer oroade tjänstemännen ute i kommunerna. Men bristerna börjar bli tydliga, och när vi nu börjar ta hand om det eftersläpande investeringsbehovet är det viktigt att vi tänker rätt från början. Det räcker inte bara att investera mer, vi måste också börja tänka på hur vi investerar.
Även om förnyelsetakten ökar ska de rör som grävs ner idag ligga där under många år. De måste hålla, de måste ligga på plats även vid stormar och extremregn, de måste vara dimensionerade för att vi blir fler människor som ska samsas på samma ytor i framtiden.
Arbetet för rent och säkert vatten behöver börja långt innan rören kommer i marken och fortsätta långt efter att de i en avlägsen framtid spelat ut sin roll – oavsett om de återvinns eller lämnas kvar i marken.
Hållbara samhällen vilar på en hållbar grund, därför är det bråttom viktigt att tänka till i tid.