Låt oss dock slå fast vissa fakta. Sverige är det EU-land som exporterat mest el även de senaste åren. Sverige har vanligtvis ett överskott av el som säljs på en EU-marknad som, som enligt regelverk, gör att vi får köpa tillbaka svenskproducerad el till ett högre marknadspris. Trots detta har vi ändå haft lägst elpris bland EU-länderna med gemensam elmarknad. Rysslands agerande har kraftigt påverkat tillgången på el i Europa.
1980 genomfördes folkomröstning om kärnkraft i Sverige. Detta för att lösa politikernas dilemma med att komma vidare i frågan. Det blev tre alternativ att rösta på. Alla alternativen angav att elproduktion baserad på kärnkraft skulle avvecklas. En gemensam utgångspunkt då var att kärnkraftverk har en ”säker drifttid” på cirka 25 år och därefter bör avvecklas. Flera av de reaktorer som var i drift var redan nära 25-årsgränsen.
Linje 1 Moderaternas alternativ angav avveckling när de kraftverk som var i drift och de som var under byggnation hade tjänat ut. Förutsatt att avveckling kunde ske utan att brist på el uppstår.
Linje 2 Socialdemokraternas och Folkpartiets (Liberalerna) alternativ angav i princip samma hantering som linje 1. Kunde tolkas som något kortare avvecklingstid om inte brist på el uppstod. Men staten skulle har större inflytande över priset på el.
Linje 3 Centerns, KD:s och VPK:s gemensamma alternativ. Snabbare avveckling genomförd på cirka 10 år. Kraftig satsning på alternativ; sol, vind, biobränsle, energibesparande åtgärder, mer kollektivtrafik.
Folkomröstningen uttalade helt klart att kärnkraften i Sverige skulle avvecklas.
Linje 1 fick 18,9 procent. Linje 2 fick 39,1 procent. Linje 3 fick 38,7 procent. Och alla skulle avveckla men med viss variation. Linje 2 och 3 fick tillsammans 77,8 procent. Men även de 18.9 procent som röstat på Linje 1 föreslog alltså avveckling men mindre tydligt när så skulle ske. Det fanns en överklagan till JO om att folkomröstningen skulle underkännas eftersom det bara var avveckling som alternativ. Överklagan avslogs.
Det kan inte missuppfattas. Moderaterna, Folkpartiet (L) och Kristdemokraterna uttalade i folkomröstningen att elproduktion via kärnkraftverk skulle fasas ut. Vi kan konstateras att regeringen som leddes av moderatledaren Carl Bildt år 1991-94 inte verkade för ny kärnkraft. Folkpartiet och Kristdemokraterna ingick i den regeringen. Moderatledaren Fredrik Reinfeldts regering 2006-2014 skärpte kraven på säkerhet och reglerade att ägarna till kärnkraftverk skulle få ett reellt ansvar mot drabbade om en olycka uppstod. Folkpartiet och Kristdemokraterna ingick också i denna regering. Reinfeldts regering drev inte på för byggande av eller start av nya kärnkraftverk.
M, KD och FP (L) har tyvärr inte legat i täten och drivit på för utveckling av alternativa energikällor och energibesparande åtgärder, snarare tvärtom. Att anlägga nya kärnkraftverk av den typ vi redan har tar nog cirka 15 år. SMR (små, modulära reaktorer) finns ännu inte i praktisk drift någonstans i världen. Om 10-15 år har nog forskningen kring SMR nått fram brukar det anges av seriösa debattörer. En ny kärnkraftsolycka leder nog till att flera politiker ändrar uppfattning, igen! Nu väntar folket på besked om hur el ska produceras eller sparas de närmaste 10-15 åren.