Replik på debattartikel i VT 18/5. Jag delar Tommy Letzéns, vd Motorbranschens riksförbund, optimism om bilbranschens utveckling av bilar som går på fossilfria bränslen och att det går att påskynda denna genom en snabb elektrifiering av fordonsflottan.
Vi delar också bilden av att den moderna staden ska ge ökad plats för, kultur, handel och mänskliga möten. För att uppnå detta mål bör dock stadsrummet planeras utifrån människans behov och inte enbart för bilen.
Den stora skiljelinjen mellan våra perspektiv är att jag vill öka tillgängligheten för människor genom en bred palett av åtgärder medan Tommy Letzén fokuserar på mobilitet där bilen är i centrum. Han sätter därmed likhetstecken mellan fri rörlighet och bilkörning. Letzén försöker få det till en mänsklig rättighet att köra bil i innerstaden och låtsas som att det faktum att dagens städer till stor del är uppbyggda för att tillgodose bilismens behov inte också begränsar andra sätt att ta sig fram i staden.
Min poäng är naturligtvis att friheten att ta sig runt i staden kommer att öka om inte stora delar av stadsytan togs upp av bilar som dessutom står stilla 95 procent av tiden. Det är den moderna staden som sätter friheten att röra sig i fokus där andra trafikslag än bilen får samverka för att öka tillgängligheten. Det är den moderna staden som satsar på effektiv kollektivtrafik, taxi, cykel och gångtrafik vilket gör att nödvändiga transporter inte behöver sitta fast i köer som kostar tid, pengar, hälsa och klimat.
Enligt Trafikverket är det mycket svårt att nå vårt klimatmål inom trafiken om inte det totala trafikarbetet också minskar med 10-20 procent. Att elbilen nu börjar bli konkurrenskraftig på allvar och att vi genom bränslebytet kommer att få en ökad iblandning av biodrivmedel räcker alltså inte. Som Letzén påpekar så såldes det förra året fler bilar än någonsin och bara en mycket liten del av dessa är elbilar. Vi måste därför uppmuntra människor att också ta sig fram på ett annat sätt än med bilen och det är primärt i de större städerna som detta kommer att ske eftersom man då också kan utnyttja gatuutrymmet effektivare, minskade luftföroreningar samt minder buller. Med den förhöjda livskvalitét som det kommer ge är det knappast frågan om en begränsning utan snarare en frihetsreform.