I en högtravande insändare (VT 3/5) tillskriver några fackligt engagerade oss Sverigedemokrater åsikter som vi inte har. Detta är en allt annat än smickrande taktik, men kanske fullt förståelig, då man från vänsterhåll i avsaknad av konkreta argument sedan länge har hållit sig med alternativa fakta.
Dessa företrädare är välkomna att tala om var i Sverigedemokraternas program de hittar de åsikter som de påstår att vi skulle ha, eller återkomma med en ursäkt om varför de ljuger.
Det är inte rasism, som de fackliga påstår, att önska en invandringspolitik med ordning och reda, där vi har kontroll på vilka som kommer in i vårt land, det är istället sunt förnuft. Den extrema politik som både borgerliga och röda regeringar mandatperiod efter mandatperiod har fört har lett till att statens kostnader nu har rusat till ofantliga 70 miljarder kronor årligen.
Det har också medfört än mer segregerade områden och att allt fler illegala invandrare vistas i vårt land.
Sverigedemokraterna är försvarare av den svenska modellen, med jämnstarka parter på arbetsmarknaden och där politiken hålls på en armlängds avstånd. Kollektivavtalen är grundläggande för den svenska modellen.
Vi delar bilden av att det är problematiskt med de oseriösa aktörer som finns på den svenska arbetsmarknaden och framför allt inom offentlig upphandling. Sverigedemokraterna anser att det är rimligt att upphandlare ska kunna ställa krav på lön, semester och arbetstid.
Vi ska dock inte ställa högre krav på svenska företag än på utländska företag med utstationerad arbetskraft.
Vi Sverigedemokrater har även föreslagit att det ska införas ett huvudentreprenörsansvar, utbildning av upphandlingsansvariga och bättre samverkan mellan myndigheter. Detta har regeringen sagt nej till.
Sverigedemokraterna kan i detta läge bara beklaga att regeringen valt en konfliktlinje istället för att söka parlamentariskt stöd för att åtgärda de allvarliga problem som finns inom offentlig upphandling samt för att säkerställa vanliga svenska löntagares grundläggande trygghet.