Först tack till Staffan Ahnve för hans tänkvärda synpunkter om Ellen Keyskolans framtida användning, mycket ur sjukvårdens aspekter. Men det finns också en annan viktig aspekt: den kulturhistoriska.
Ellen Keyskolan var ju läroverk sedan slutet på 1800-talet. Där har åtskilliga unga Västerviksbor fostrats i lärandet. Min morfar tog till exempel studenten där 1869. Sedermera blev han kontraktsprost i dåvarande Lofta församling. Den ståtliga byggnaden representerar en av många äldre byggnader som byggdes som läroverk i slutet på 1800-talet. Dessa byggnader är ett uttryck för lärdomshistoria och vittnar om en tradition av kunskap och kultur. Om Ellen Keyskolan försvinner som institution för inlärning, skulle också en del av Västerviks kulturarv vara borta för alltid. Dessutom representerar ”Läroverket” en arkitektonisk tradition som återfinns i de flesta större städer i Sverige. Den platsen skulle Västervik förlora om byggnaden ska användas för annat ändamål.
Lars Åkerman
Västervikare i Stockholm