Skrivkunnigheten blir allt sämre bland yngre. Eller rättare sagt, de har slutat skriva. Istället stjäl de andras formuleringar och klistrar ihop till texter som de kallar sina egna.
Under tio år arbetade jag i olika projekt i högskolevärlden. Enligt forna kolleger fortsätter beteendet numera ända upp på kandidatnivå.
Förr sades att det dunkelt skrivna också var det dunkelt tänkta. Vi har problem om ungdomar väljer att inte tänka.
Samtidigt är många av dem som klippt och klistrat sig till en examen övertygade om att deras version av skrivande är det rätta. Mitt dagliga värv är att författa allt från annonstexter till affärsplaner. Allt oftare ger yngre på beställarsidan sig in i mina texter för att ändra satsbyggnad, prepositioner och kommer med invändningar på lågstadienivå, som att meningar inte får inledas med "och".
Jag vet inte om skolan ska klandras eller om det här är följden av att uppkopplade datorer och telefoner öppnar blixtsnabba vägar till textstölder och fusk. Men klart är att skolan måste bli bättre på att stävja plagiat och inpränta vikten av källkritik.
Som professionell skribent har jag självklart Svenska akademiens ordlista på armlängds avstånd, men där finns även Språkriktighetsboken, Svenska skrivregler, ett par synonymordböcker och annan språklig referenslitteratur.
Unga förlitar sig istället på obskyra tjänster på nätet. En av dem har jag fått körd i halsen vid flera tillfällen, petnoga.se. Den är ofullständig och ger en snöpt bild av svenskt skriftspråk. Samma sak gäller stavnings- och grammatikkontrollen i ordbehandlingsprogrammen. Vi håller på att drivas in i en standardiserad Microsoftsvenska dirigerad från USA.
Ett exempel är två besläktade ord, glädja och stödja. I presens finns två alternativa stavningar; glädjer respektive gläder samt stödjer och stöder. Båda är sedan länge korrekta, men det finns en glidning mot att j försvinner. Min dator markerar glädjer som fel och petnoga.se tycker att stöder inte är korrekt.
Hur gör vi för att unga ska sluta stjäla och börja skriva?