Jakob Styrenius skriver i VästerviksTidningen i sin ledare den 20/5 -17 insiktsfullt om problemet med att Västerviks kommuns alla bolag sakta men säkert håller på att breda ut sig på bekostnad av det privata näringslivet. Han kallar det en form av socialisering som egendomligt nog stöds av samtliga större politiska partier i kommunen.
Tyvärr så innehåller dessa kommunala bolag också demokratiska tveksamheter. Exempel på detta är bland annat bristande offentlighet och transparens, tjänstemannastyre och dessutom svårigheter att utkräva politiskt ansvar. Dessa bolags verksamhet har dock med åren blivit till en säker inkomstkälla för kommunen som använder bolagens intäkter till kommunens olika investeringar.
En ytterligare mycket viktig aspekt som inte nämnts så mycket i sammanhanget är den särbeskattning av brukare som utnyttjar dessa kommunala bolags tjänster och verksamheter. Det krassa faktum att dessa, det vill säga hyresgäster av lägenheter och lokaler, campare, el- och bredbandskunder, fjärrvärme- och avloppskunder, äventyrsbadare, asylboende, etc. ensamt får betala den kommunalskatt i form av bolagens avgifter som annars solidariskt skulle betalas av hela skattekollektivet.
Denna särbeskattning, som enligt en högst lekmannamässigt genomförd beräkning, ger att de kommunala bolagens brukare betalar upp emot 1 000:- kr mer per månad än vad en person som inte är brukare. Detta är enligt min mening en av de viktigaste anledningarna till att dessa bolags tveksamma verksamheter bör avvecklas och att kommunen sedan koncentrerar sig på dess lagstadgade kärnverksamheter.