Kommunens värmeverk eldar sopor. Dessa får kommunens hushåll betala för att "bli av med" trots att det är en resurs. Den brännbara delen eldas upp i värmeverket och blir till varmvatten som kommunen sedan tar betalt för.
Det som är så märkligt är att nu har kostnaden för denna värme stigit rejält. Vari den ökade kostnaden ligger är inte klarlagt, men en sak står helt klar. Självklart måste kommunen börja betala hushållen för den brännbara delen av soporna. Det är ju trots allt dessa som används som bränsle.
Så kommer en annan sak lite märklig. Det finns en gammal regel om att alla fastighetsägare i vår kommun är skyldig att hålla trottoarerna som gränsar till fastigheten rena från snö och halka.
Kommer det en eller ett par decimeter snö så kan det lätt bli ett hopplöst företag. Numera använder kommunens snöröjare trottoarerna som lagringsplats för snö. Därigenom sparas många moment. Snön är borta från vägen helt utan behov av lastbilar som forslar bort snön. Sker plöjningen på kväll eller natt hinner snön dessutom kanske frysa fast på trottoaren.
Kommunen har gjort sitt, men det är fastighetsägaren som får sköta bortskaffandet av snön som nyss täckte vägen. Simsalabim så skiftas ansvaret för vägens snö. Kreativt och såklart lukrativt.
Det här är bara två exempel på hur kommunen plockar russinen ur kakan.
Hur kommunen tjänar på både gungor och karuseller
Västerviks kommun har det allt rätt förspänt när det kommer till ekonomin. Låt oss börja med hur kommunen noga följer med i kostnadsökningarna för energi.
Insändarskribenten anser bland annat att fastighetsägarna åker på ansvaret för snön från vägarna, när den hamnar på trottoaren. "Simsalabim så skiftas ansvaret ." Genrebild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT