Sommaren 1969 var het. Lysingsbadet slog besöksrekord. Västerviks första "strippa" klädde av sig på restaurang Sjöhästen. Bosse Lindblad, Bengt Karlsson och Bosse Thörnlöf spelade fotboll i Smålandslaget mot Gotland. Jag plockade papper på Lysingsbadet.
Det var stort. Jag hade haft tur som fick hoppa in som vikarie ett par veckor för någon kamrats kamrat som skulle resa på semester med sina föräldrar. Den ledde till mer jobb. Det var så det gick till. Kontakter var vad som gällde. Vi var en hel skrälldus av grabbar och tjejer som i princip redan kände varandra när vi kom till jobbet första dagen.
Jag var 14 år. Arbetet på "Lysart" var mitt första sommarjobb. Jag var egentligen för ung, man skulle vara 15 så man kunde fara omkring på flakmopeder och tömma sopsäckar och latrinkärl. Det var ett äventyr att ge sig ut på Korpaholmarna med flakmoped, över broarna upp på berget på den andra ön och tömma säckarna. Det var fler än en grabb som välte med moppen.
Tidiga mornar på Korpaholmarna kunde vara spännande. Ni kan inte ana - jo, det kanske ni kan vid närmare eftertanke - vad man kunde få se. Det var övningar av den art som kunde få blodet att rusa lite fortare hos en yngling som överraskade kärlekskranka par som sökte sig till de yttre holmarna för en liten herdestund på morgonkvisten. Men Lysingsbadet var inget nakenbad på den tiden heller.
Det enda som brukade "näcka" var en gammal skäggig, vig folkskollärare som tog sitt morgondopp i "pissviken". Han var väl känd. Sommaren 69 gick han omkring på stan i bara kortbyxor. Han hade vare sig skor eller skjorta på sig. Efter badet gymnastiserade han. Det var imponerande att se den gamle mannen, spritt språngande naken, stå på händer nedanför Utsiktsberget. Han påminde starkt om Gustaf Fröding, så kan ni kanske få en bild av honom.
Jobben på Lysingsbadet var eftertraktade av oss grabbar och tjejer. Vi grabbar var i städsvängen, tjejerna jobbade i serveringar och kiosker. Jag hade tre kronor och sjuttiofem öre i timmen och jobbade mellan 07:00 och 11:00. Det var bra tider, då hade man hela dagarna fria. När man var ledig så sov jag som tonåringar brukar - långt fram på förmiddagen. Mina föräldrar uppskattade att se mig i något annat än pyjamas till lunch ett par sommarveckor...
Det finns - hur konstigt det än kan verka - en tanke bakom den här ordströmmen. Vi här på tidningen vill att ni berättar om era första jobb, vad gjorde ni, hur mycket fick ni betalt eller berätta om någon episod som etsat sig fast i ert minne. Så kan vi publicera era historier under sommaren.
Skicka gärna med en bild på er och er arbetsplats om ni kan hitta någon. Jag har misslyckats i det avseendet. Det går bra att mejla till personligt@vt.se eller skicka med snigelpost till Västerviks-Tidningen Stora Torget 2, 593 82 Västervik.