Två timmars skyfall dränkte hela Västervik

Om ni tyckte att det kom mycket regn i augusti i år (231 mm i Jenny till exempel) skulle ni varit med en ruggig augustinatt för 65 år sedan. Under två timmar blev stan lagd under vatten!

Georg Olsson (längst till vänster) diskuterar katastrofen med vänner och grannar. Ur Hans Carlssons samling

Georg Olsson (längst till vänster) diskuterar katastrofen med vänner och grannar. Ur Hans Carlssons samling

Foto: Hans Karlsson

Västervik2010-09-14 10:19
Ovädret bröt ut vid två-tiden på natten. Regnet formligen öste ned med en sådan kraft att man i tidningen jämförde det med smattret från kulsprutor. Efter en stund började också åskan gå. Den ena blixten avlöstes av den andra. I stugorna vaknade folk och började tro att de var på väg att få uppleva en ny syndaflod. Det var väl bara arken som fattades...Över hela stan förvandlades gator och vägar till forsande floder. Värst drabbat blev stans södra delar. Vid den meteorologiska anstalten vid Sankta Gertruds sjukhus mätte man upp smått otroliga 89,5 mm på två timmar. Totalt uppskattades nederbörden till runt 100 mm under natten till söndagen den 19 augusti 1945.Vid Alviken hade lantbrukaren Karl Rosander mätt upp 172 mm regn under skyfallet. Alla hans fält hade satts under vatten och Kvännaren hade nått upp till järnvägen. Redaktionen roade sig med att försöka ge en bild av vattenmängden som dränkte stan. Tidningen tog hjälp av stans byggnadschef Herbert Blide. Han uppskattade att det under natten hade kommit tre miljoner kubikmeter regn över den gamla anrika stapelstaden.- Det motsvarar nära fyra års normalförbrukning i staden av vattenledningsvatten, upplyste Blide om.Söndagen blev slitsam för stans invånare, som fick lägga undan postillan och ägna vilodagen åt att länsa sina källare. Brandkåren hade naturligtvis särskilt arbetsamt. Den fick sätta in alla resurser som gick att uppbringa, både den ordinarie kåren och all reservmanskap fick slita ont under flera dagar.Brandmännen berättade att när de fick larm till södra förstaden var det nästan omöjligt att komma fram. Ända uppe från Malmen och ner genom Ekdalen vällde enorma vattenmassor fram. I Brevik var det nästan lika besvärligt.Gasverket i Hermanshage (där radhusen på Gasverksgatan ligger i dag) var snart omslutet av vatten. Anläggningen låg som en ö mitt ute i en sjö. Den som ville dit fick vada i vatten till midjan. - Det såg rent förfärligt ut när jag kom ner till verket tidigt på söndagsmorgonen, berättade verkmästaren Elis Bengtsson.I apparatrummet stod vattnet drygt en och en halv meter högt. Vid ugnarna var situationen liknande. Luckorna försvann i sörjan. Utanför var det "förödelsens styggelse". Vedtravar hade rasat omkull och veden flöt omkring tillsammans med träkol och plåtcisterner.I gasklockan fanns det runt 700 kbm när man var tvungna att slå igen. Ledningen gick ut i radio och vädjade till allmänheten att spara så mycket som möjligt för att man inte skulle bli helt utan gas framåt kvällen. Men deras vädjan förklingade ohörd. Vid 17-tiden var gasklockan i princip tom.Under måndagen fick Västervik klara sig utan gas. Vid sju-tiden på tisdagsmorgonen var produktionen åter i full gång. Men skadorna på apparater och ugnar var omfattande. Det skulle bli ett dyrt kalas att få allt tipptopp igen. Gasverksföreståndaren Carl Andersson uppskattade skadorna till ett värde av 15 000 kronor, förlusten för driftsstoppet oräknat.- Vi har haft några mycket svåra dagar, förklarade Carl Andersson.Av alla gator, som blev mer eller mindre förstörda av skyfallet, blev Östra Ekdalsgatan värst sargat. Vid en av fastigheterna i hörnet mot Hallströmsgatan spolades hela trädgården bort på några minuter. Staketet hängde fritt i luften. Gatan, hela backen ner mot Gasverket, liknades vid ett jättelikt dike, ungefär ett meter djupt och två meter brett. Ni kan själva se förödelsen på bilderna som vi lånat av Hans Carlsson.I ett hus på Hagaholmsgatan fick familjen en mindre chock när de vaknade under natten. Vattnet stod upp efter sängarna i bottenvåningen. Utanför vräkte regnet ned och man fruktade att huset skulle spolas bort. Lyckligtvis kunde det räddas. Men det var till priset av stora skador.I en annan fastighet i Hagaholm spolades varenda sandkorn bort från gården, men så småningom fick man kompensation, mer än väl, av grus från andra gårdar... Nästan varenda källare längs Hagaholmsgatan blev full av vatten. - Inte en spann till hade gått in när den värsta strömmen var över. Att ösa ut gick väl an men det värsta var all den, rent ut sagt, gödsel som låg kvar på golven. Det luktar vidrigt där nere, vittnade en bedrövad och anonym husägare.Bara några dagar efter katastrofen ingav byggnadschef Blide en framställan till drätselkammaren om att man skulle lägga ner kraftigare avloppsrör i Gasverksområdet. Han föreslog en grövre ledning från sjön till Östra Ekdalsgatan, som skulle kosta 48 000 kronor.Drätselkammaren beslutade att man skulle söka statsbidrag till ledningens utförande.



Källa:

VT augusti 1945
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!