Sofflocket inget alternativ för Hans

Det är 50 år sedan han och Christina pussades första gången och 45 år sedan de gifte sig. Lika många solvarv har förrunnit sedan de köpte huset de fortfarande bor i på Värmdö.
- Dessutom fyller vi i år sammanlagt 140 så det finns all anledning att fira, menar försten ut av de båda blivande 70-åringarna.
- Men eftersom min dotter Pernilla och barnbarnet Benjamin ska vara med i Allsång på Skansen den 26:e har vi flyttat festen till dagen efter min födelsedag, tillägger den välkända teater- och artistfamiljen Wahlgrens patriark - Hans Wahlgren.

Anledningen, antalet år, brukar han strunta i. Men firar sina födelsedagar gör han alltid.
- Vi brukar ha ett 20-tal oinbjudna gäster sittandes i trädgården från sillunch till sen middag på kvällen. Men den här gången ska det ske under lite mera ordnade former med bordplacering och inte minst - champagne.
Det finns faktiskt ett jubileum till att fira. Det var 1967, alltså 40 år sedan, imitatören Hans Wahlgren föddes sedan han lockats till Göteborg och Lisebergsteatern av Hagge Geigert. Det var revykungen som upptäckte den Dramaten-utbildade skådespelarens eminenta förmåga att härma dåtida kändisar som Tage Erlander, Lars Orup, HM Konungen, med flera.
- Det där hade jag hållit på med privat sedan länge. Tyckte inte det var något man gjorde offentligt. Men Hagge fick mig att börja imitera från scenen och det gjorde jag sedan under alla tio år jag medverkade i hans revyer, berättar Hans.

I dag är imitationerna mycket uppskattade inslag i "När schlagern slog", ett av tre olika program som Hans Wahlgren och dragspelaren Jan-Åke Sundqvist regelbundet uppträder med på sjukhem och i pensionärsföreningar runtom i Stockholms län sedan fem år tillbaka.
- Jag sjunger gamla schlagers från 30-, 40-, 50- och 60-talen, berättar historier och imiterar dåtida kändisar som Harry Brandelius, Sigge Fürst och Lennart Hyland. Personligheter som yngre människor i dag inte har en aning om vilka de var, men som går hem stort hos den någorlunda jämnåriga publik som jag vänder mig till.
Det känns mycket tacksamt. För det lilla man ger, får man så oerhört mycket tillbaka, menar Hans Wahlgren.
- För publiken handlar det inte bara om underhållning - minnen väcks till liv. Man rätar på ryggen och blicken klarnar. Eller som en dam sa : "Hela mitt liv passerade revy när du sjöng". Sånt värmer och känns väldigt upplyftande.

Av familjen Wahlgrens fyra barn är det bara äldste sonen Peter som inte följt i fars och mors fotspår på scenen.
- Han är valutahandlare på SE-banken och den enda normala i familjen brukar vi säga. I alla fall den enda med stadig inkomst, skrattar Hans.

Det är dock en mycket stolt morfar som konstaterar att nu är det barnbarnen Bianca och Benjamins tur.
- Man kan ju knappt sätta på tv:n utan att de är med i något. Men det är alltid lika roligt att se dem. Benjamin ska ju också ut på Diggiloo-turné i sommar och så fyller han tio år den 14 september, vilket och ger oss ytterligare anledning att fira!

När Hans Wahlgren inte är ute på "nostalgiturné" är han en flitig dubbare av tecknad film.
- Det är kul för då får man användning för alla olika röster man lagt sig till med genom åren.
Något som understryker att sofflocket aldrig varit ett alternativ för pensionären Hans Wahlgren och inte heller kommer att bli det.
- Jag tänker fortsätta så länge jag rösten håller, benen bär och jag kommer ihåg texterna.