Skribent och målare bytte Stockholm mot före detta missionshus i Blackstad
Albin Wiberg kallar sig skribent och målare. Att han kunde formulera sig i skrift upptäckte han under praktiktiden på VT- sporten för ett femtontal år sedan, att han hade konstnärliga anlag förstod han när han gick i åttan och tillbringade en praovecka i pappa Jans ateljé.
Konstnär och skribent. Albin Wiberg, uppvuxen i Västervik, bodde en tid i Stockholm men återvände till kommunen och har nu sin ateljé i gudstjänstsalen i de gamla missionshuset i Blackstad. I morgon har han sin första utställning där.
Foto:
- Jag har varit lyckligt lottad och haft lätt att få jobb inom tidningsvärlden. Grunden lades nog på VT och under de år som jag arbetade på redaktionen för tidningen Café Sport som görs i Stockholm.
- Jag har haft förmånen att få träffa många av de stora idrottsstjärnorna, berättar han. I början på året var jag i Detroit och intervjuade de svenska spelarna i Detroit Red Wings och sedan i New York och träffade Henrik Lundqvist. I mars hade jag ett uppdrag för Svenska spels kundtidning som tog mig till Rennes i Frankrike. I det laget spelar Kim Källström, Andreas Isaksson och Erik Edman som jag intervjuade. Som sportreporter har jag också haft nöjet att göra reportage om och med sportprofilerna Zlatan Ibrahimovic, Henke Larsson och Henrik Zetterberg
Han berättar också om en resa till Kina för ett drygt år sedan där han fick följa bordtennisspelaren Jan- Ove Waldner. Att han haft förmånen att få göra journalistjobb som många skulle avundas honom ser han som smickrande och mycket roligt förstås.
- Jag tycker om att resa och träffa folk. Jag gör också jobb som inte har med sport att göra, men då måste jag lägga ner mer tid på att läsa in mig i förväg.
Att han numera övergett Stockholm och slagit sig ner i ett före detta missionshus i utkanten av Blackstad gör inte att han på något sätt känner sig utanför händelserna centrum.
- Det tar bara några timmar att åka dit upp och med moderna elektroniska hjälpmedel så kan man lätt hålla sig uppdaterad. Jag tycker inte att jag saknar något. Lugnet här är en utmärkt kontrast till det hektiska livet i storstan.
I huset i Blackstad håller Albin på att färdigställa två lägenheter. Den stora salen, som tidigare var gudstjänstlokal, är nu hans ateljé och pingisrum.
På min fråga om vad man kan kalla hans sätt att måla blir han lite tveksam.
- Det är bäst jag ringer till pappa och frågar, säger han.
Efter en påringning också till mamma Lillemor Bokström kommer vi fram till att abstrakt nonfigurativ expressionism är en bra benämning.
- Jag har ju aldrig gått på några skolar och lärt mig om olika konstarter, jag vet bara att jag mår bra av att måla. Den vanliga bilden av en konstnär, att han ska vara bohemisk, djuptänkande och lite mystisk, passar inte in på mig. Jag kör på känsla och har inget behov av att tränga på djupet för att få inspiration. Inför utställningen har jag stått och målar medan jag tittat på NHL-matcher på tv.
Sin första utställning i huset i Blackstad öppnar han i morgon.
Tidigare har han bara medverkat på sommarsalongen. Han lovar att de som sett hans tavlor därifrån kommer att bli mycket förvånade när de får se det han målar i dag.
- Kanske det jag gör nu blir mer svårsålt, men de känns mer som min riktiga stil.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!